Många oroliga men färre utsatta för brott

Uppdaterad:12. november 2019 13:24Arkiverad

Den årliga trygghetsmätningen i Kristianstads lokalpolisområde visar att få har utsatts för brott men att många bär på en känsla av otrygghet. Skillnaderna mellan olika områden är stora, men resultaten från Charlottesborg visar att gemensamma insatser gör nytta.

Personer från polisen och kommunen vid ett bord.
Kommunpolis Martin Thornell, polisens kommunikatör Thomas Johansson, lokalpolisområdeschefen Anders Olofsson, kommunalrådet Peter Johansson (M), kommunens drog- och brottsförebyggande samordnare Anna Nordin, drog- och brottsförebyggande rådet BRÅ:s ordförande Radovan Javurek (L) och vice ordförande Sabina Månsson Hultgren (S) och oppositionsrådet Anders Tell (S) presenterade och analyserade tillsammans årets trygghetsmätning.

Trots flera uppmärksammade brott i Kristianstad är risken att utsättas för brott i kommunen fortsatt låg. Samtidigt är det många som har uppmärksammat olika problem i sina bostadsområden och som känner otrygghet och oroar sig för att utsättas för brott. Det visar trygghetsundersökningen som polis och kommun skickade ut till slumpvis utvalda medborgare i kommunen i september.

Känsla av otrygghet

Känslan av otrygghet har växt och de tillfrågade kommuninvånarna uppskattar att problemen och störningarna har ökat, särskilt i centrum. Det ger ett samlat problemindexvärde på 2,21 på indexskalan 0-6, för Lokalpolisområde Kristianstad, som signalerar att kommuninvånarna observerar problem och känner oro, även om de inte själva har blivit utsatta för brott.

Färre drabbade av brott

Andelen som i undersökningen uppger att de inte utsatts för något som helst brott de senaste 12 månaderna är 82 procent. Den siffran har förbättrats de senaste åren och låg för tio år sedan på endast 76 procent. Andelen som har utsatts för så kallade mängdbrott, alltså mindre stölder, misshandel och skadegörelse, har minskat stadigt de senaste femton åren från 26 procent 2003 till 15 procent i år.

Resultaten och utvecklingen ser ut på liknande sätt i hela Polisregion Syd.

Liksom tidigare år uppger drygt 70 procent att de varit oroliga för att utsättas för någon typ av brott. Omkring en tredjedel uppger att de känner sig otrygga om de går ensamma utomhus på kvällen.

– Det är positivt att utsattheten för brott minskar över åren. Samtidigt finns ett stort glapp mellan den verkliga risken att utsättas för brott och medborgarnas oro, och det är något som vi och kommunen tillsammans behöver arbeta med att överbrygga, säger Anders Olofsson, lokalpolisområdeschef i Kristianstad.

De största problemen som medborgarna upplever i sin boendemiljö är desamma som tidigare år: Bilar som kör för fort och buskörning med mopeder och motorcyklar. Men även bland annat nedskräpning, skadegörelse, att trafikregler inte respekteras samt att ungdomsgäng bråkar och stör ordningen upplevs som problem.

Förbättrad samverkan

– Resultatet bekräftar i stort sett den bild som polis och kommun redan har. Trygghetskänslan påverkas av många faktorer, och i samverkan med polisen arbetar vi på att sätta in åtgärder som motverkar problem och störningar. Sedan en tid tillbaka har vi veckovisa möten med polis, räddningstjänst och nyckelpersoner från kommunen som ger oss gemensamma lägesbilder så att vi kan sätta in rätt åtgärder och resurser, säger kommunalrådet Peter Johansson (M).

Endast en tredjedel av dem som uppger att de har utsatts för brott i Lokalpolisområde Kristianstad uppger att de anmäler alla brott. Anmälningsbenägenheten har sjunkit över åren, även om den i år är lite bättre än förra året.

– Det är ett bekymmer när de som drabbas av brott inte anmäler det. Dels för att polisen inte har någon chans att klara upp brottet och ställa de skyldiga till svars, men också för att brottet inte finns i den polisiära världen om det inte anmälts. Vi prioriterar våra resurser bland annat efter brottsstatistiken, säger Anders Olofsson.

Skillnader mellan områden

Resultatet av undersökningen har också brutits ner i olika stadsdelar. Det visar på stora skillnader.

Den totala problembilden är som störst i centrum (problemindex 3,34) med Gamlegården (index 3,18) tätt därefter. I kommunens södra delar ligger värdet betydligt lägre (index 1,62).

– Det är egentligen inget som är förvånande. Vi har en god lägesbild sedan tidigare, och både polis och kommun jobbar med problematiken. Det vi nu tycker är positivt är att vi på Charlottesborg kan se att riktade insatser kan ge ganska snabbt resultat, säger oppositionsrådet Anders Tell (S).

Insatser har gett resultat

Det senaste året har polisen, kommunen och bostadsrättsföreningarna på Charlottesborg gjort en rad riktade insatser för att öka tryggheten i bostadsområdet, som förra året hade det allra högsta problemindexvärdet av alla de särredovisade områdena.

I årets undersökning har det på Charlottesborg skett en påtaglig förbättring och problemindexvärdet har sjunkit från förra årets siffra 3,53 till årets 2,56.

På Charlottesborg har andelen som uppger att de känner sig otrygga ensamma ute på kvällen på ett år minskat från 57 till 46 procent, men det är fortfarande stor skillnad mot resultatet bland dem som bor i södra delen av Kristianstads kommun där motsvarande siffra är 19 procent.

– Det visar att problematiken ser väldigt olika ut i olika delar av kommunen och vi måste anpassa våra insatser utifrån det, säger Anders Olofsson.

Fler insatser för ökad trygghet

Redan i dag har lokalpolisområdet beslutat att sätta in nya områdespoliser, som ska ha fokus på ordningsfrågor i centrum och centrumnära områden där problem har uppmärksammats. Det ska också inrättas ytterligare en kommunpolis för att stärka samverkan med kommunen och andra aktörer. Trygghetskameror och samordnade insatser mellan flera myndigheter är andra insatser som redan har satts igång.

Resultatet av trygghetsmätningen kommer att analyseras vidare och blir ett av flera underlag när polis och kommun arbetar vidare med att ta fram lokala lägesbilder, problembilder och planerar det brottsförebyggande arbetet.

– Det långsiktigt förebyggande arbetet är det allra viktigaste för kommunen. Vi möter barn och ungdomar från tidig ålder i skolan och på fritiden och gör insatser på många olika nivåer, säger Radovan Javurek (L) ordförande i det lokala brottsförebyggande rådet, BRÅ.

Radovan Javurek vill lyfta fram föräldraansvaret, men också det stöd som finns att få.

­– När familjer möter problem kan kommunen erbjuder olika former av rådgivning och stöd för dem som behöver stärkas i föräldrarollen. När socialtjänsten får anmälan från polisen om barn och unga som är inne i brottslig verksamhet sätter vi i dag in ungdomscoacher, som kan hjälpa till att bryta mönstren, säger han.

Fakta om trygghetsmätningen

  • Polisen i region Syd genomför årligen trygghetsmätningar i samtliga 58 kommuner i regionen nedbrutna i 234 områden.
  • I september i år fick drygt 71 000 möjlighet att svara på frågor kring hur de uppfattar tryggheten och ordningen i sitt bostadsområde, om de utsatts för någon form av brott och hur de upplever polisens lokala arbete. Svarsfrekvensen låg på 61,5 procent.
  • Undersökningen är finansierad gemensamt av polis och kommun. Resultaten bearbetas och ställas samman per kommunnivå
  • Trygghetsmätningar har genomförts på samma sätt i hela polisregionen under 15 år och resultaten är därigenom jämförbara över lång tid.
  • Problemindexvärdet på en skala mellan 0 och 6 är en statistisk sammanvägning av resultatet som ger ett värde som underlättar jämförelser mellan olika områden och olika år.
  • Den lokala trygghetsmätningen ger ett av flera underlag för planeringen av det gemensamma arbetet mellan polis, kommuner och andra. Den ger i sig ingen direkt bild av lämpliga åtgärder utan ska tillsammans med andra underlag ligga till grund för verksamhetsplanering, medborgardialoger och medborgarlöften.

 

  • Meddela fel på sidan

    Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här.

    * Obligatoriskt om du vill få svar

    Det du skickar till kommunen blir allmän handling.