Hoppa till innehåll

Tillbyggnad till en- och tvåbostadshus

Pågående tillbyggnad av enbostadshus.

Bygglov behövs oftast

Du behöver oftast bygglov för att uppföra en tillbyggnad. Det gäller både inom och utanför detaljplanelagt område. En tillbyggnad innebär att en byggnads volym ökar och volymökningen kan ske i alla olika riktningar (uppåt, åt sidan eller nedåt). Under vissa förutsättningar är det möjligt att uppföra tillbyggnader utan bygglov eller anmälan.

Bygglov

Det krävs bygglov för

  • Tillbyggnad av en befintlig byggnad.
  • Tillbyggnad ovanpå en befintlig byggnad.
  • Tillbyggnad utan väggar, exempelvis carport eller större skärmtak.

Bygglovsbefriad tillbyggnad

Det finns möjlighet att uppföra en tillbyggnad till ett en- och tvåbostadshus utan bygglov eller anmälan till kommunen under vissa förutsättningar.

Samtliga kriterier måste vara uppfyllda för att tillbyggnaden ska kunna byggas utan bygglov eller anmälan:

  • Får en bruttoarea eller öppenarea, eller en kombination av dessa, som är högst 30 m², både inom och utanför detaljplan.
  • Inte byggs högre än byggnadens taknock.
  • Tillsammans med tidigare bygglovsbefriade tillbyggnader inte överstiger 30 m² brutto- eller öppenarea.
  • Ska placeras minst 4,5 meter från tomtgräns mot granne eller närmare om grannen skriftligen medger det.
  • Ska placeras minst 30,0 meter från järnväg eller närmare om järnvägens infrastrukturförvaltare skriftligen medger det.

Tillbyggnad samtidigt som nybyggnad

Om du bygger ett nytt en- eller tvåbostadshus och samtidigt vill göra en bygglovsbefriad tillbyggnad ska du ansöka om frivilligt lov för tillbyggnaden samtidigt som du söker bygglov för huset.

Bygglovsbefriad tillbyggnad på komplementbyggnad eller komplementbostadshus

För att uppföra en bygglovsbefriad tillbyggnad på en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus, behöver följande kriterier vara uppfyllda:

  • Efter tillbyggnaden får byggnaden inte ha en större byggnadsarea än högst 30 m² inom detaljplan och 50 m² utanför detaljplan.
  • Byggnadsarean måste vara mindre än byggnadsarean för den byggnad som komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset ska komplettera.
  • Taknockshöjden får vara högst 4 m inom detaljplan och 4,5 m utanför detaljplan.
  • Placeras inom tomten.
  • Ska vara fristående (får inte byggas ihop med annan byggnad).
  • Byggnaden ska vara en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus.
  • Efter tillbyggnaden ska byggnaden vara placerad minst 4,5 m från tomtgräns eller närmare om grannen skriftligen medger det.
  • Efter tillbyggnaden ska byggnaden vara placerad minst 30 m från järnväg eller närmare om järnvägens infrastrukturförvaltare skriftligen medger det.
  • Den sammanlagda byggnadsarean tillsammans med övriga komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten får som högst vara 45 m² inom detaljplan och 65 m² utanför detaljplan.

Vid beräkning av den sammanlagda byggnadsarean ska ingå komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten som uppförts med stöd av undantag från krav på bygglov. Exempel på dessa är attefallshus, friggebodar och andra bygglovsbefriade byggnader. Byggnader som ligger utanför tomten räknas inte in i den sammanlagda potten.

I följande fall kan tillbyggnad inte uppföras utan bygglov

I vissa fall finns inte möjlighet att utnyttja lovbefrielse. Detta kallas för utökad lovplikt. Detta blir aktuellt om tillbyggnaden:

  • hamnar närme gränsen än 4,5 m och grannen inte medger närmre placering.
  • hamnar närme än 30 m från ett järnvägsspårs och järnvägens infrastrukturförvaltare inte medger närmre placering.
  • görs på en särskilt värdefull byggnad eller inom ett särskilt värdefullt område.
  • görs på ett komplementbostadshus som ligger inom område med riksintresse för totalförsvaret om det är fråga om områden för flygplatser eller övnings- eller skjutfält.
  • görs på en ekonomibyggnad för hästhållning som ligger inom område med riksintresse för totalförsvaret om det är fråga om områden för flygplatser eller övnings- eller skjutfält.

Medgivande för närmre placering

Tänk på att medgivandet ska vara skriftligt. Vår rekommendation är att upprätta ritningar som grannen skriver på så att man är överens om vad åtgärden avser. Att inhämta medgivande sköter man grannar emellan och inget som ska lämnas in till kommunen.

Vid en åtgärd intill en allmän plats är det huvudmannen för den allmänna platsen som kan lämna medgivande och för en järnväg är det järnvägens infrastrukturförvaltare.

För att inhämta medgivande från en grannfastighet där kommunen är huvudman eller äger den, behöver du skicka din begäran till Mark- och exploateringsavdelningen. Du behöver skicka med underlag där placering och utformning framgår.

Skicka in din begäran om medgivande till: kommun@kristianstad.se

Lovfritt innebär inte kravfritt

Som fastighetsägare är det du som ansvarar för att bygget följer gällande regler oavsett om en åtgärd kräver lov eller inte. Det handlar exempelvis om de krav som ställs på att byggnader ska vara säkra, hållbara och funktionella. Det finns krav om brandskydd och tillgänglighet för att nämna några. Man behöver också tänka på att exempelvis en tillbyggnad eller fasadändring ska utföras varsamt med hänsyn till både den aktuella byggnaden och att åtgärden passar in i miljön.

Underlag för ansökan

Dessa handlingar behöver du för din ansökan. Tänk på att ytterligare handlingar kan behövas i det enskilda ärendet. I så fall kommer vi kontakta dig när vi börjat granska ärendet.

Ansökan

Du som har bankID kan enkelt ansöka via vår e-tjänst. Saknar du bankID kan du istället använda någon av blanketterna.

Situationsplan

Situationsplanen är en ritning som visar fastigheten med fastighetsgränser, befintliga byggnader och omgivning ovanifrån, lämpligen i skala 1:400. För att kunna göra en situationsplan behöver du ett aktuellt kartunderlag. Vanligen behöver du beställa en enklare nybyggnadskarta, men i vissa fall kan det räcka med ett kartutdrag från exempelvis Kristianstadskartan.

På situationsplanen ritar du in vad du vill göra. Följande redovisas:

  • Tillbyggnadens placering
  • Längd och bredd
  • Avstånd till tomtgränser. Fixera byggnadens läge genom att ange minst två vinkelräta mått ut till fastighetgräns (eller annan lämplig fast punkt, tex en befintlig byggnad).

Ritningar; Plan-fasad- och sektionsritningar

Alla ritningar som lämnas in ska vara fackmannamässigt utförda. Man får lov att uppföra dem själv, men om du inte kan göra det själv rekommenderar vi att anlita någon, till exempel en arkitekt.

Det här ska finnas med på alla ritningar:

  • Skala och måttstock som visar ritningens skala.
  • Ritningen ska vara måttsatt.
  • Fastighetsbeteckning.

Planritning: Lämplig skala 1:100. En planritning visar insidan av byggnaden, sett ovanifrån. Varje våning visas separat, till exempel entréplan, övre plan och källare. Följande redovisas:

  • Rumsindelning, dörrar, fönster, skorsten, trappor, altaner med mera.
  • Vad rummen används till, till exempel sovrum eller kök.
  • Fast inredning, till exempel i kök och badrum.
  • Måttsattning med längd och bredd så att area går att räkna ut.

Fasadritningar: Lämplig skala 1:100. En fasadritning beskriver hur byggnaden ser ut utvändigt, sett framifrån. Följande redovisas:

  • Tak, fönster, dörrar, altaner, skorsten, trappor, ramper, takkupor och annat som är en fast del av fasaden.
  • Samtliga fasader som rör den aktuella åtgärden. Vid tillbyggnad ska även befintlig byggnad finnas med.
  • Fasader ska namnges, till exempel "Fasad mot norr".
  • Nya och befintliga marknivåer redovisas för att ge en uppfattning om de markåtgärder som kommer göras i anslutning till byggnaden.

Sektionsritningar: Lämplig skala 1:100. En sektionsritning är en vertikal genomskärning av byggnaden. Följande redovisas:

  • Höjder som rums- och byggnadshöjd anges.
  • Färdig golvnivå (+FG)
  • Takvinkel
  • Bjälklagens placering

Om du bygger till en befintlig byggnad kan sektionsritningen visa genomskärning genom den befintliga byggnaden och tillbyggnaden så eventuella nivåskillnader syns.

Förslag till Riskbedömning

Att välja kontrollpunkter till sin "kontrollplan enligt PBL" förutsätter att man i förväg försöker ta reda på vilka de kritiska momenten för projektet är via en riskbedömning. Åtgärderna för de identifierade riskerna ska sedan läggas in som kontrollpunkter i kontrollplanen.

Förslag till Kontrollplan

Kontrollplanen är en typ av lista med kontrollpunkter för projektet när det sedan är dags att bygga. Den är till för att säkerställa att bygget blir korrekt utfört och att det kommer att hålla över tid. Kontrollplanen ska även säkerställa att bygget inte orsakar faror för dig och din omgivning. Redovisningen av kontrollpunkter med tillhörande information är det väsentliga i kontrollplanen.

Övriga handlingar som kan behövas

För den här typen av ärende kan vi i de flesta fall ge startbesked i samband med bygglovet. Då behövs ofta nedan underlag också. Vi kommer kontakta dig om du behöver komplettera med något av följande, om du inte redan skickat med det i ansökan.

Anmälan av kontrollansvarig: För större tillbyggnader eller om de påverkar till exempel vvs, ventilation, brand osv kan det behövas en kontrollansvarig. Kontrollansvarig är behjälplig i projektet så att gällande lagkrav uppnås. Personen ska ha en självständig ställning i förhållande till utförande entreprenör och måste vara certifierad. Du hittar certifierade kontrollansvariga via certifieringsorganens webbplatser.

Du kan alltid själv välja att anlita en kontrollansvarig som stöd i ditt projekt, även om inte plan- och bygglagen kräver det.

Teknisk beskrivning: Den tekniska beskrivningen ska minst innehålla och beskriva klimatskärmens uppbyggnad, grundläggningssätt, ventilationssätt, uppvärmningssätt och hur man ska ansluta vatten och avlopp. Den kan även innehålla och beskriva mellanbjälklag, bärande delar, u-värden, bullerskydd, omhändertagande av dag- och dräneringsvatten.

Konstruktionsritningar: Redovisning av de bärande delarna såsom takstolar, väggstomme, grundläggning, balkar och pelare, förankring i mark m.m.

Dimensioneringskontroll: Kontrollen består i att någon annan än den som har utfört dimensioneringen ska kontrollera dimensioneringsförutsättningar, bygghandlingar och beräkningar. En dimensioneringskontroll behöver inte omfatta alla bärande delar. Det räcker att kontrollera de konstruktionsdelar som vid en kollaps medför stor risk för människors hälsa och säkerhet. För konstruktionsdelar i säkerhetsklass 2 eller 3 ska alltid dimensioneringskontroll göras.

Brandskyddsbeskrivning: Redovisa placering av brandvarnare, utrymningsvägar, skydd mot brandspridning mellan byggnader med mera. Kan exempelvis redovisas på planritning och/eller i förklarande text.

Kostnad: ca 6 000-15 000 kr

Observera att kostnad kan variera då det är flera faktorer som kan påverka. Läs mer om ärendeprocess, taxa och avgifter här

Andra tillstånd

Marklov för trädfällning

På flera områden längs kusten finns det en utökad lovplikt i detaljplanerna att det krävs marklov för fällning av träd. Om du i samband med uppförande av en lovbefriad tillbyggnad även kommer behöva fälla träd måste du skicka in en separat ansökan om marklov. Tänk på att placera din byggnad med hänsyn till träden och skogskaraktären.

Egen avloppsanläggning

Att bygga till en byggnad kan påverka den enskilda anläggningen. Kolla därför av med kommunens miljökontor så att anläggningen klarar en eventuellt ökad belastning. Som fastighetsägare kan man också behöva söka tillstånd eller anmäla vissa ändringar. Du kan läsa mer om tillstånd och eget avlopp nedan.

Mer information

Om din fastighet omfattas av detaljplan kan det vara bra att titta i den för att ta reda på vad som gäller innan du börjar planera för det du vill göra. Du kan även läsa mer om tillbyggnad på Boverkets webbsida.

Medborgarcenter hjälper dig

Vi hanterar dina frågor om kommunens verksamheter och du kan besöka oss, ringa oss eller skriva. Oftast får du hjälp direkt, annars lotsar vi ditt ärende rätt.

Stängt Öppnar 16 jan kl 08.00
Kontakta kommunen
Hjälpte informationen på sidan dig?