Hoppa till innehåll

Ändra användningen av en byggnad

Äldre bebyggelse med skyltning till lokal för frisörverksamhet.

Bygglov kan behövas

Du kan behöva bygglov för att änvända en byggnad eller en del av en byggnad till något annat, även om du inte gör några byggåtgärder i samband med ändringen.

Bygglov

Det krävs bygglov om en byggnad helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål. Vad som är ett väsentligen annat ändamål är en bedömningsfråga utifrån bland annat omfattning och påverkan på omgivningen. Känner du dig osäker på om det du tänker göra är en väsentligt ändrad användning som kräver bygglov är du välkommen att kontakta oss.

Exempel som kräver bygglov

Denna punktlista visar vanliga exempel på när du behöver bygglov för att ändra användning av en byggnad. Observera att du kan behöva söka bygglov även för andra typer av ändrad användning där du vill använda en byggnad eller lokal till något annat än den används för idag.

  • kontor ändras till bostad eller butik.
  • skola ändras till bostad, kontor, vårdinrättning eller restaurang.
  • lager ändras till butik eller samlingslokal.
  • restaurang ändras till kontor.
  • bostad ändras till butik, lokal eller kontor.
  • samlingslokal ändras till förskola, kontor eller bostad.

Exempel som inte kräver bygglov

  • en del av din bostad ska ändras till ett eget kontor för egen mindre verksamhet.
  • ett fritidshus ska ändras till permanentboende

Att tänka på

Detaljplanen reglerar användning

Om din fastighet omfattas av detaljplan kan det vara bra att titta i den för att ta reda på vad som gäller innan du börjar planera för det du vill göra. I en detaljplan är det redan utrett och reglerat vad som är lämpligt att ha på en plats. Om en fastighet omfattas av detaljplan är det denna som reglerar vad fastigheten kan användas till, exempelvis vilken typ av verksamhet. Finns det ingen detaljplan görs en lämplighetsbedömning i bygglovsprövningen.

Tillgänglighet

Grundregeln är att byggnader ska vara tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Detta gäller både i och utanför byggnaden. Har byggnaden mer än en våning ska det finnas hiss. När befintliga byggnader görs om kan det krävas att byggnaden ska vara tillgänglig. Krav kring tillgänglighet specifieras i Boverkets byggregler.

Trafik och parkering

  • Tänk också på att trafiksituationen ska fungera med in- och utfarter, framkomlighet på fastigheten ska fungera för verksamheten, men även för Renhållningen och Räddningstjänsten. Det ska också finnas tillräckligt med bil- och cykelparkering och i bygglovsprövningen utgår vi från kommunens parkeringsnorm.
  • Parkeringsnormer för Kristianstad kommun Pdf, 3.5 MB.

Underlag för ansökan

Dessa handlingar behöver du för din ansökan. Tänk på att ytterligare handlingar kan behövas i det enskilda ärendet. I så fall kommer vi kontakta dig när vi börjat granska ärendet.

Ansökan

Du som har bankID kan enkelt ansöka via vår e-tjänst. Saknar du bankID kan du istället använda någon av blanketterna.

Situationsplan

Situationsplanen är en ritning som visar fastigheten med fastighetsgränser, befintliga byggnader och omgivning ovanifrån, lämpligen i skala 1:400. För att kunna göra en situationsplan behöver du ett aktuellt kartunderlag. Vanligen behöver du beställa en enklare nybyggnadskarta, men ska du inte bygga nytt utan endast ändra användningen brukar det räcka med ett kartutdrag från exempelvis Kristianstadskartan.

På situationsplanen redovisas följande:

  • Samtliga byggnader på fastigheten
  • Berörd byggnad markeras särskilt om det finns flera byggnader på fastigheten

Ritningar; Plan-fasad- och sektionsritningar

Alla ritningar som lämnas in ska vara fackmannamässigt utförda. Man får lov att uppföra dem själv, men om du inte kan göra det själv rekommenderar vi att anlita någon, till exempel en arkitekt.

Det här ska finnas med på alla ritningar:

  • Skala och måttstock som visar ritningens skala.
  • Ritningen ska vara måttsatt.
  • Fastighetsbeteckning.

Planritning: Lämplig skala 1:100. En planritning visar insidan av byggnaden, sett ovanifrån. Varje våning visas separat, till exempel entréplan, övre plan och källare. Det behöver framgå vilka invändiga ändringar som görs, exempelvis om väggar är nya eller befintliga.

Följande redovisas:

  • Rumsindelning, dörrar, fönster, skorsten, trappor, altaner med mera.
  • Vad rummen används till, till exempel sovrum eller kök.
  • Fast inredning, till exempel i kök och badrum.
  • Måttsattning med längd och bredd så att area går att räkna ut.

Fasadritningar: Lämplig skala 1:100. En fasadritning beskriver hur byggnaden ser ut utvändigt, sett framifrån. Vid ändrad användning kan tex entré behöva göras tillgänglig eller skyltar sättas upp. Så ifall redovisas detta med fördel på fasadritningarna.

Följande redovisas:

  • Tak, fönster, dörrar, altaner, skorsten, trappor, ramper, takkupor och annat som är en fast del av fasaden.
  • Eventuella skyltar.
  • Samtliga fasader som rör den aktuella åtgärden.
  • Fasader ska namnges, till exempel "Fasad mot norr".
  • Nya och befintliga marknivåer redovisas om några markåtgärder kommer göras i anslutning till byggnaden.

Sektionsritningar: Lämplig skala 1:100. En sektionsritning är en vertikal genomskärning av byggnaden. Följande redovisas:

  • Höjder som rums- och byggnadshöjd anges.
  • Färdig golvnivå (+FG)

Markplaneringsritning

På en markplaneringsritning visar man hur tomten är tänkt att disponeras. Detta är för att vi ska kunna bedömma tillfart, parkering, tillgänglighet på tomten och uppfyllnader/schaktningar mm. Följande redovisas:

  • Markbeläggningar
  • Parkeringsytor
  • Angöring
  • Slänter, stödmurar, marknivåer med mera böhöver framgå.

Beskrivning av projektet/verksamhetsbeskrivning

Beskriv vad ändringen innebär. Vilka byggåtgärder kommer göras. Om ändringen innebär att en verksamhet kommer använda byggnaden behöver verksamheten beskrivas för att vi ska kunna ta ställning till om tex detaljplanen tillåter användningen, men också få en uppfattning om byggnadens lämplighet för tänkt användning.

Övriga handlingar som kan behövas

Vi kommer kontakta dig om du behöver komplettera med något av följande, om du inte redan skickat med det i ansökan.

Riskbedömning: Att välja kontrollpunkter till sin "kontrollplan enligt PBL" förutsätter att man i förväg försöker ta reda på vilka de kritiska momenten för projektet är via en riskbedömning. Åtgärderna för de identifierade riskerna ska sedan läggas in som kontrollpunkter i kontrollplanen.

Förslag till kontrollplan: Kontrollplanen är en typ av lista med kontrollpunkter för projektet när det sedan är dags att bygga. Den är till för att säkerställa att bygget blir korrekt utfört och att det kommer att hålla över tid. Kontrollplanen ska även säkerställa att bygget inte orsakar faror för dig och din omgivning. Redovisningen av kontrollpunkter med tillhörande information är det väsentliga i kontrollplanen.

Anmälan av kontrollansvarig: För större ändringar, om de påverkar till exempel vvs, ventilation, brand osv kan det behövas en kontrollansvarig. Kontrollansvarig är behjälplig i projektet så att gällande lagkrav uppnås. Personen ska ha en självständig ställning i förhållande till utförande entreprenör och måste vara certifierad. Du hittar certifierade kontrollansvariga via certifieringsorganens webbplatser.

Du kan alltid själv välja att anlita en kontrollansvarig som stöd i ditt projekt, även om inte plan- och bygglagen kräver det.

Teknisk beskrivning: Den tekniska beskrivningen ska minst innehålla och beskriva klimatskärmens uppbyggnad, grundläggningssätt, ventilationssätt, uppvärmningssätt och hur man ska ansluta vatten och avlopp. Den kan även innehålla och beskriva mellanbjälklag, bärande delar, u-värden, bullerskydd, omhändertagande av dag- och dräneringsvatten.

Konstruktionsritningar: Redovisning av de bärande delarna såsom takstolar, väggstomme, grundläggning, balkar och pelare, förankring i mark m.m.

Dimensioneringskontroll: Kontrollen består i att någon annan än den som har utfört dimensioneringen ska kontrollera dimensioneringsförutsättningar, bygghandlingar och beräkningar. En dimensioneringskontroll behöver inte omfatta alla bärande delar. Det räcker att kontrollera de konstruktionsdelar som vid en kollaps medför stor risk för människors hälsa och säkerhet. För konstruktionsdelar i säkerhetsklass 2 eller 3 ska alltid dimensioneringskontroll göras.

Brandskyddsbeskrivning: Redovisa placering av brandvarnare, utrymningsvägar, skydd mot brandspridning mellan byggnader med mera. Kan exempelvis redovisas på planritning och/eller i förklarande text.

Observera att kostnad kan variera då det är flera faktorer som kan påverka. Läs mer om ärendeprocess, taxa och avgifter här

Andra vanliga åtgärder

Även om den ändrade användninge du tänkt dig inte kräver bygglov kan andra åtgärder kräva lov eller anmälan. Tänk på att ändringar ska göras varsamt.

Åtgärd som kräver bygglov

  • Göra utvändiga ändringar: Vill du ändra en byggnads yttre utseende behöver du vanligtvis bygglov. Exempelvis ändra eller sätta in nya fönster eller dörrar, måla om fasaden.
  • Skyltar: Att sätta upp skyltar kan kräva bygglov.

Åtgärder som kräver anmälan

Mer information

Om din fastighet omfattas av detaljplan kan det vara bra att titta i den för att ta reda på vad som gäller innan du börjar planera för det du vill göra. Du kan även läsa mer om bygglovsbefriad komplementbyggnad på Boverkets webbsida.

Kontakt

Bygglovsavdelningen

  • Telefontid: måndag, tisdag, torsdag, fredag kl.10-12. Övriga tider går det bra att skicka e-post till oss eller kontakta medborgarcenter.
  • Du som har ett pågående ärende och fått en tilldelad handläggare kan med fördel kontakta handläggaren direkt.
  • 044-13 25 00
  • Skicka e-post

Medborgarcenter hjälper dig

Vi hanterar dina frågor om kommunens verksamheter och du kan besöka oss, ringa oss eller skriva. Oftast får du hjälp direkt, annars lotsar vi ditt ärende rätt.

Stängt Öppnar 22 maj kl 08.00
Kontakta kommunen
Hjälpte informationen på sidan dig?