Starkt bokslutsresultat för annorlunda år

Updated:06/رجب/1442 09:24 صArchived

Det preliminära bokslutet för Kristianstads kommun blev väldigt mycket bättre än väntat. Resultatet visar +249 miljoner kronor i stället för budgeterade 39. Det mesta beror på statens coronabidrag.

sedlar och mynt
Extrapengarna i årets resultat används för att minska kommunens lånebörda.

Sällan har den ekonomiska osäkerheten varit så stor som under pandemiåret 2020. De vanliga prognossystemen har varit svåra att tillämpa. Prognoserna för såväl skatteintäkter som samhällets extrakostnader har varit högst osäkra. Regeringen valde därför att sätta in extrastöd till kommuner och regioner i flera olika omgångar. Vid sammanräkningen av året visar det sig de statliga bidragen blev större än de faktiska kostnaderna. Landets kommuner och regioner går därför ur året med ekonomiska resultat som är långt över det förväntade.

– Vi ska vara glada över statens generösa kompensation för just det här året med coronasmittan. Men vi ska komma ihåg att vi andra år har blivit underkompenserade för kostnader som staten borde ha burit för bland annat flyktingmottagning, arbetsmarknadsåtgärder och infrastruktur, så det är inget vi kan luta oss mot på sikt, säger kommunalrådet Peter Johansson (M).

Verksamhet för över 6 miljarder

Kommunens verksamheter kostade förra året omkring 6,5 miljarder kronor. Drygt tre fjärdedelar gick till förskola, skola och omsorg för äldre och för personer med funktionsnedsättning.

Det preliminära bokslutet visar nu ett positivt resultat på 249 miljoner kronor.

Kristianstads kommuns ekonomidirektör Oscar Nilsson konstaterar att det till största delen beror på bidragen från staten, men till viss del också på att en hel del evenemang, aktiviteter och verksamhet har tvingats ställa in eller ställa om. Oron för smittspridning har bland annat lett till minskad efterfrågan på hemtjänst och vård- och omsorgsboende inom omsorgsförvaltningen och till minskad efterfrågan på fritidsplatser i barn- och utbildningsförvaltningen.

– Även om det kan ha en positiv effekt på ekonomin är det inte något som är bra för medborgarna. Vi vill ju använda våra resurser till att hålla igång en bra verksamhet för dem, säger Oscar Nilsson.

Plus och minus

De flesta nämnderna visar i det preliminära bokslutet ett litet plus gentemot budget. Störst avvikelser visar barn- och utbildningsnämnden med ett positivt resultat på 33 miljoner och arbete och välfärdsnämnden som har ett negativt resultat på 30 miljoner kronor.

Det är stora summor, men för barn och utbildning som har en budget på omkring tre miljarder rör det sig inte mer än om en procents avvikelse. Resultatet beror till stor del på att det gått åt mindre skolmat under distansundervisningen och att det har varit svårt att hitta vikarier eller att man har valt att inte ta in vikarier på grund av smittrisken, samtidigt som staten har täckt kostnaderna för sjuklön.

Ökad arbetslöshet

Underskottet inom arbete och välfärd beror till största delen på ett ökat behov av försörjningsstöd. En ökning var väntad, utifrån pandemins påverkan på arbetsmarknaden, men den blev ändå mindre än befarat. Arbetslösheten har ökat, men regeringens stöd vid korttidspermittering har dämpat utvecklingen.

– I den svåra kris som drabbat oss ska vi vara tacksamma över att vi hade en stark samhällsekonomi att ta spjärn emot och över att regeringen reagerade snabbt och gick in med stöd. När resultatet nu blir så mycket bättre än vi trodde är det positivt att vi kan låna mindre till investeringar men jag skulle önskat att vi kunde reservera medel för tillfälliga behov, som när vi ska återstarta olika verksamheter, säger oppositionsrådet Anders Tell (S).

Skatteintäkterna har också minskat på grund av den ökade arbetslösheten. För Kristianstads kommuns del innebär det en minskning med 67 miljoner jämfört med vad som förväntades när budgeten antogs i oktober. Avsikten var att de utökade statsbidragen skulle täcka skattebortfallet, och det gör det alltså med råge.

Godkänd femårsperiod

Det positiva resultatet på 249 miljoner kronor i 2020 års preliminära bokslutsresultat innebär ett plus på 4,6 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Det är det högsta resultatet under den senaste femårsperioden och ger ett genomsnitt för perioden landar på + 2,7 procent i årsresultat. Det betyder att kommunen håller sig över väl över det lagstadgade balanskravet på en procent över det önskvärda plusresultatet på två procent, som krävs som buffert för löpande investeringar.

– Det är ett oerhört starkt resultat, men vi måste vara ödmjuka inför det. Vi har ingen anledning att slå oss för bröstet eller att slå oss till ro. För att klara kommunens ekonomi framöver kan vi inte lita till engångsintäkter. Om inte de generella statsbidragen långsiktigt räknas upp kommer de flesta kommunerna i landet kommer att hamna på minusresultat framöver, säger kommunalrådet Pierre Månsson.

Stora investeringar
Stora investeringar har gjorts de senaste åren och fler måste göras för att klara framtidens krav och utmaningar, med bland annat byggen av skolor, förskolor och omsorgsboenden. Dessutom krävs hela tiden renoveringar av de fastigheter som kommunen redan har. De senaste åren har investeringsnivån legat på omkring en miljard kronor, med Sånnaskolan, Fröknegårdskolan och Hjärtebacke förskola, Helgedal skola och förskola och badhus, reningsverk som förra årets största projekt. Kommunens låneskuld är just nu över 3 miljarder kronor.

– Kommunen har haft fördel av att räntorna har legat så lågt, men den höga investeringsnivån gör att vi börjar närma oss gränsen för vad vi kan låna upp med så goda villkor. Vi måste sträva mot en större självfinansiering för att inte skjuta över för stora risker och kostnader på kommande generationer, säger Oscar Nilsson.

Ekonomidirektören är därför nöjd med att förra årets investeringar, tack vare engångsintäkterna, kunde självfinansieras med 82 procent, jämfört med 2019 års självfinansiering på endast 44 procent.

Ny budget måste balansera

Alla prognoser tyder på att Kristianstad, oavsett hur coronaläget utvecklas, liksom andra kommuner kommer att stå inför stora ekonomiska svårigheter de kommande året. Det främsta skälet är den demografiska utvecklingen, det vill säga åldersfördelningen i kommunen. Andelen äldre ökar, liksom andelen barn. Det innebär att fler kommer att behöva förskola, skola, vård och omsorg, samtidigt som den arbetande och skattebetalande andelen av befolkningen krymper

Inför arbetet med 2022 års budget som just har påbörjats går det inte att räkna med några tillfälliga intäkter. I det planeringsunderlag som ska antas i juni och i den budget som sedan ska fastställas i november krävs en balans mellan beräknade kostnader och de intäkter som väntas komma från skatter och fastställda statsbidrag.

Pierre Månsson går in i budgetprocessen med en viss oro men också med en beslutsamhet att möta de väntande utmaningarna.

– Vi måste hålla nere kostnadsökningarna, men det är farligt att trampa alltför hårt på bromsen. Vi måste också satsa för att kommunen ska vara attraktiv och fortsätta växa. Det absolut bästa sättet att säkra ekonomin är att fler flyttar hit och betalar skatt så att vi kan upprätthålla en god kvalitet i välfärden, säger han.

  • Report errors on page

    For other questions to the municipality, please use this form.

    * Mandatory if you want a reply

    What you send to the municipality becomes common record.