Personlig assistans enligt 9§2 LSS

Här hittar du information om insatsen personlig assistans.

Syftet med personlig assistans enligt 9 § 2 LSS är att den enskilde genom insatsen tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv.

Ansökan

Ansökan om personlig assistans eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader enligt 9 § 2 LSS prövas efter en muntlig eller skriftlig ansökan från den enskilde, den enskildes legala företrädare eller efter ansökan från annan person med fullmakt från den enskilde.

Personkretsen enligt LSS

För att få rätt till insatser enligt LSS anger lagen att den enskilde ska bedömas omfattas av personkretsen enligt LSS. Personkretsen finns angiven i 1 § LSS och är uppdelad i tre grupper med olika typer av kriterier.

1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Vem har rätt till personlig assistans?

För att beviljas personlig assistans ska den enskilde tillhöra någon i den personkrets som anges i 1 § LSS och vara i behov av stöd och service för sina grundläggande behov enligt 9 a § samma lag. Med grundläggande behov menas hjälp med:

1. 
   andning,
   2. personlig hygien,
      3. måltider,
      4. av- och påklädning,
      5. kommunikation med andra,
      6. stöd som den enskilde behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom, och
      7. stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa.

Om den enskilde på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser för att han eller hon själv ska klara att tillgodose ett grundläggande behov såsom personlig hygien, måltider, av och påklädning och kommunikation med andra, ska sådana insatser beaktas som en del av hjälpen med det grundläggande behovet.

Hjälp med andning, hjälp att förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning och löpande stöd vid medicinskt tillstånd ska anses som hjälp med grundläggande behov, oavsett hjälpens karaktär. Detta gäller även hjälp med måltider i form av sondmatning och hjälp i form av kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser.

Den som har rätt till personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till personlig assistans för andra kvalificerade personliga behov i sin dagliga livsföring, om dessa faktiskt inte tillgodoses på något annat sätt enligt 7 § LSS.

I 5 § LSS anges att den enskilde genom insatsen ska tillförsäkras goda levnadsvillkor som stärker personen i sin förmåga att leva ett självständigt liv. En annan viktig avsikt med personlig assistans är att den är knuten till en person och inte till en viss verksamhet. Det innebär att den enskilde får ett stort självbestämmande över vad som ska ingå i assistentens uppgifter och vem det är som ska anlitas för att ge det stöd och service som den enskilde är beviljad. 

Om en person med funktionsnedsättning däremot klarar av att på egen hand sköta sina grundläggande och övriga personliga behov i den dagliga tillvaron, föreligger inte behov av personlig assistans. Behoven tillgodoses på annat sätt t ex genom att den enskilde erhåller andra insatser från samhället såsom omvårdnad vid boende med särskild service, genom insatser som ges av personal knuten till barnomsorg, skola eller daglig verksamhet eller genom vad som normalt faller under makars ansvar för varandra eller föräldraansvaret för vårdnad och tillsyn enligt föräldrabalken.

Föräldraavdrag

Efter lagändringarna kring personlig assistans som trädde i kraft 2023-01-01, ska vid bedömningen av behovet av personlig assistans för ett barn bortses från det hjälpbehov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt föräldrabalken med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Avdraget ska det göras genom schablonavdrag (föräldraavdrag) från barnets behov av hjälp med grundläggande behov och andra personliga behov. Föräldraavdraget är fastställt med hänsyn till barnets ålder och görs dels från grundläggande behov, dels från andra personliga behov.

Avdraget för normalt föräldraansvar görs enligt följande, när barnet är:

0 år = föräldraavdrag med 12 timmar/dygn (84 timmar/vecka) för grundläggande behov och 0 timmar/dygn för andra personliga behov.

1-6 år = föräldraavdrag med 2.5 timmar/dygn (17 timmar och 30 minuter/vecka) för grundläggande behov och 30 minuter/dygn för andra personliga behov.

7-11 år = föräldraavdrag med 1 timme/dygn (7 timmar/vecka) för grundläggande behov och 1 timme/dygn för andra personliga behov. 

12-17 år = föräldraavdrag med 0 timmar/dygn för grundläggande behov och 1 timme/dygn för andra personliga behov. 

Undantag från föräldraavdraget

- Föräldraavdrag ska inte göras för grundläggande behov från och med den månad då barnet fyller 12 år, för andra personliga behov före den månad då barnet fyller ett år eller för andra personliga behov från och med den månad då barnet fyller 18 år.

- Andning samt stöd p.g.a. ett medicinskt tillstånd, samt åtgärder som är direkt nödvändiga för att hjälp med andning samt stöd p.g.a. ett medicinskt tillstånd, ska kunna ges (andra personliga behov).

- Måltider i form av sondmatning, samt åtgärder som är direkt nödvändiga för förberedelse och efterarbete i samband med sådana måltider (andra personliga behov).

Barnperspektivet

Vid bedömningar av rätten till insatser enligt LSS för barn och ungdomar ska barnets bästa särskilt beaktas enligt 6 a § LSS. Principen om barnets bästa innebär bland annat att beslutsfattare måste bedöma konsekvenserna av olika beslutsalternativ som rör barnet innan beslut fattas. Barnet har rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom/henne. När en insats rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Vid behov av dubbelassistans

Den som har behov av mer än en personlig assistent samtidigt, har rätt till två eller flera assistenter endast om möjligheterna att få bidrag enligt lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag eller hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), har utretts. Lag (2022:1252). Beräkningen av den dubbla assistansen avser i normalfallet endast de moment där den dubbla assistansen behövs. Momenten däremellan ingår som regel inte i beräkningen av den dubbla assistansen. Undantag kan göras vid allvarliga hälsorisker (KRNS 2398-08)

Assistans, Egenvård och HSL

Personlig assistans beviljas inte för sjukvårdande insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) och därmed ska inte personlig assistans ersätta den omvårdnad som sjukvårdshuvudmannen är skyldig att ge. Det är den legitimerade yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården som ska bedöma om denna hjälp ska ske genom att personal har genomgått viss instruktion och utbildning samt att detta bedöms ingå som egenvård.

Inför en ansökan bör du se över behovet av aktuella egenvårdsbedömningar enligt hälso- och sjukvårdslagen. Insatser som bör styrkas med egenvårdsbedömningar kan t.ex. vara,

• Hjälp med medicinering
• Hjälp med andningshjälpmedel
• Hjälp med sondmatning
• Hjälp med Ortoser och stödstrumpor (i de fall de är ordinerade av sjukvårdspersonal)
• Hjälp med träningsprogram (i de fall de är ordinerade av sjukvårdspersonal)
• Det kan även vara hjälp med stomi, kateter eller annat.

Beslut

Alla beslut ska ta sin utgångspunkt i en individuell bedömning. Bedömningen ska vara del av beslutet. Besluten kan förses med omprövningsförbehåll eller tidsbegränsas. När det bedöms finnas skäl för tidsbegränsning av ett beslut om personlig assistans ska skälen för tidsbegränsningen och beslutets löptid tydligt framgå av beslutet. Bedömningen av behovet av tidsbegränsning ska i sin helhet ta sin utgångspunkt i den enskilde och dennes förhållanden. Det ska av beslutet framgå vilken form av stöd och service som beviljats. Det ska vidare av beslutet framgå hur många timmar personlig assistans som har beviljats. Om det uppkommer ett tillfälligt utökat behov och den enskilde ansöker om ytterligare personlig assistans, görs en individuell och förutsättningslös bedömning av nytt/nya behov.

Årsbeslut

Kristianstads kommun, Omsorgsförvaltningens Myndighetsenhet, fattar årsbeslut. Det innebär att den enskilde har möjlighet att använda antalet assistanstimmar per år med en flexibilitet av 15 procent från månad till månad (fler eller färre timmar) från det genomsnittliga antalet timmar som ligger till grund för beslut.

Personlig assistans kan aldrig betalas ut för fler timmar än vad som ingår i den beviljade perioden under året. Om den enskilde begär ersättning för fler timmar än vad som finns kvar för resten av beviljandeperioden, kan den enskilde inte få ersättning för det överstigande antalet timmar.

Ersättning för verkställda assistanstimmar

Regeringen fastställer timbeloppet för den statliga assistansersättningen enligt Socialförsäkringsbalken (SBF) till ett visst timbelopp varje år.

Det finns dock inget i lagstiftningen som reglerar ersättning som ska utgå för personlig assistans enligt 9 § 2 LSS från kommunerna. Omsorgsnämnden i Kristianstad kommun har beslutat att timbeloppet för verkställda assistanstimmar följer den statliga schablonersättningen per utförd timme.

Individuell plan enligt LSS

Enligt 10 § LSS har den som beviljats en insats enligt 9 § LSS rätt att få en individuell plan. Individen bestämmer själv vilka som ska vara med när den individuella planen upprättas. I den individuella planen ska beviljade insatser samt andra saker som till exempel boende, skola/arbete, fritid och socialt nätverk redovisas. Syften med den individuella planen är bland annat att öka självbestämmandet, tydliggöra ansvarsfördelning samt förbättra/stärka samverkan mellan olika parter som har kontakt med den enskilde. Uppföljning av den individuella planen bör ske årligen.

Överklagan

Om den enskilde inte är nöjd med sitt beslut kan detta överklagas enligt förvaltningslagens bestämmelser. Skriftlig information om denna möjlighet medföljer vid delgivning av beslut.

Avgift

Insatsen personlig assistans enligt 9 § 2 LSS är avgiftsfri.

Omkostnadsersättning

Alla som har personlig assistans efter beslut av omsorgsförvaltning eller Försäkringskassan och som har uppdragit åt Kristianstad kommun att utföra assistansen ska få utbetalt omkostnadsersättning i samband med fritidsaktiviteter utanför hemmet. Kostnader för fördyrande kostnader för den personliga assistentens behov av exempelvis skyddskläder, handsprit, toalett- och hushållspapper med mera ingår inte i omkostnadsersättningen utan i schablonersättningen från Försäkringskassan. Dessa kostnader står assistansanordnaren för.

Assistansanordnare

När någon person har beviljats personlig assistans enligt 9 § 2 LSS eller assistansersättning enligt 51 kap. Socialförsäkringsbalken genom Försäkringskassan föreligger det rättighet att välja vem man vill anlita som assistansanordnare. Man kan antingen anlita kommunen eller någon privat utförare (kooperativ, företag, aktiebolag) eller själv vara arbetsgivare för sina personliga assistenter.

Avtal

Genom avtalet ska assistansanordnarens samtliga åtaganden gentemot den enskilde framgå.

Tillstånd

Den som yrkesmässigt driver verksamhet med personlig assistans ska ha tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Bakgrunden är att förbättra förutsättningarna för ökad kvalitet och trygghet inom insatsen personlig assistans. Skulle verksamheten mot förmodan inte beviljas tillstånd av IVO upphör rättigheten att bedriva yrkesmässigt utförande av personlig assistans/assistansersättning.

Den som har meddelats tillstånd enligt 23 § LSS och som har anlitats för att utföra personlig assistans åt en enskild, är skyldig att utföra all den assistans för vilken den enskilde har beviljats ekonomiskt stöd enligt 9 § 2 LSS eller assistansersättning enligt 51 kap. Socialförsäkringsbalken, detta gäller från och med juli 2013. Detta gäller inte om tillståndshavaren har särskilda skäl för att inte utföra all assistans.

Kommunerna behöver inte ansöka om tillstånd då de har det yttersta ansvaret för insatsen personlig assistans enligt 23 § LSS.

Det finns inget krav på tillstånd för de assistansberättigade som är arbetsgivare åt sina personliga assistenter enligt 23 § tredje stycket LSS. Däremot är den assistansberättigade som själv är arbetsgivare åt sina assistenter skyldig att göra anmälan till IVO innan assistenterna påbörjar sitt arbete, vilket framgår av 23 § tredje stycket LSS.

IVO är ansvarig för tillsyn som avser all verksamhet som utför personlig assistans samt assistans som utförs med statlig assistansersättning omfattas enligt 25 § LSS.

Tillfällig utökning av personlig assistans

Av 9 § 2 LSS framgår, att kommunen ska svara för insatsen personlig assistans eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51. kap. Socialförsäkringsbalken (SFB). Denna reglering innebär att kommunen har det yttersta ansvaret för att alla som omfattas av lagens personkrets och som behöver personlig assistans får sådan assistans. Kommunen är därför alltid skyldig att pröva rätten till personlig assistans och i förekommande fall bevilja insatsen i den utsträckning som krävs för att den enskilde ska vara tillförsäkrad goda levnadsvillkor. Detta gäller även om den sökande sedan tidigare är beviljad assistansersättning genom ett beslut från Försäkringskassan och oavsett om det är fråga om ett varaktigt eller tillfälligt behov.

Ekonomisk ersättning i samband med ordinarie assistents sjukfrånvaro

Enligt 9 § 2 LSS har kommunen skyldighet att ge biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del som behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. Socialförsäkringsbalken (SFB).

Enligt Högsta Förvaltningsdomstolen (RÅ 2005 ref 86) är kommunens skyldigheter att svara för den faktiska merkostnad som uppstått vid ordinarie assistents sjukfrånvaro och då en vikarie måste utföra assistansen.

Kommunförbundet har i cirkulär 2006:39 beskrivet kommunens ansvar vid sjukdom hos ordinarie personlig assistent.

Den enskilde måste ansöka om insatsen hos kommunen vid varje tillfälle. Den enskilde kan genom fullmakt ge sin assistansanordnare rätt att ansöka, ta emot ekonomisk ersättning samt ta del av beslutet.

Vad är en faktisk merkostnad

Den merkostnad som inte täcks av assistanstimmarna kan erhållas av kommunen. Då kostnaden för en arbetande assistent redan täcks av timbeloppet är den faktiska merkostnad som uppstår lika med kostnaderna för den assistent som är sjuk.

Sjuklön

Sjuklönen beräknas enligt bestämmelserna i sjuklönelagen och villkor reglerade i de kollektivavtal som arbetsgivaren är bunden av det vill säga assistansanordnaren. Kommunens skyldighet att lämna ekonomisk ersättning i samband med ordinarie personlig assistens sjukfrånvaro gäller från dag 1 till dag 14.