Barn och ungdom
Ett barn eller ungdom som vistas i en bostad med särskild service för barn eller ungdom enligt LSS gör detta med vårdnadshavarnas samtycke
Vårdnadshavaren har således samtyckt till den vård eller det boende som erbjuds där barnet vistas.
Det innebär t.ex. att när barnet vistas i ett sådant boende tar verksamheten över ansvaret för den dagliga omsorgen av barnet. Det betyder att verksamheten ska svara för och ansvara för tillsynen av barnet, dvs. den tillsyn som ingår i vårdnadshavarens ansvar enligt Föräldrabalken (FB). Det innebär att en ytterdörr i ett sådant boende skulle kunna vara låst för att förhindra att barnet tar sig ut och skadar sig eller rymmer. Om en dörr kan vara låst måste dock avgöras individuellt utifrån barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter.
Att inte förhindra att ett barn eller en ungdom som inte klarar sig på egen hand tar sig ut och med vetskap om att han eller hon kommer att fara illa kan ytterst komma att betraktas som en omsorgsbrist. Vårdnaden innefattar en rätt och skyldighet att besluta i barnets personliga angelägenheter (FB 6 kap 11§), d v s närmast det juridiska ansvaret, medan själva vården – med eller utan vårdnadshavarens samtycke – kan vara överlämnad till någon annan, utan att vårdnadshavarens bestämmanderätt fråntas honom eller henne. (SOU 2007:52 s. 31)
Barnsäkerhetsåtgärder tas upp i föreskrifter och allmänna råd från Boverket där det t.ex. handlar om säkerhetsbeslag, spärranordningar och barngrindar till trappor. I handboken Barnsäkerhet i byggnader beskrivs hur byggnader och den närmaste omgivningen kan planeras och utformas så att barn inte utsätts för risker som de inte är medvetna om eller kan skydda sig emot. Många säkerhetsanordningar är tänkta för förskolebarn, men vissa barn med funktionsnedsättning kan även högre upp i åldrar behöva skydd.
Ett spädbarn lägger man inte i en vanlig säng utan i en spjälsäng, små barn sitter säkrast i barnstolar som de inte kan ramla ur och deras rörelsefrihet begränsas med grindar. Men hur är det med en 6-åring eller en 12-åring? Gränsen mellan en åtgärd för barnsäkerhet och vad som kan uppfattas som en begränsningsåtgärd är inte alltid helt klar. Men även här handlar det om en individuell bedömning och med hänsyn tagen till ålder, utveckling och övriga omständigheter.
En svårighet i samband med bostad med särskild service är att det vid en enhet kan bo barn eller ungdomar i olika ålder och utveckling, vilket kan få till följd att en åtgärd som är till för att skydda ett litet barn kan bli en otillåten begränsning för ett större barn eller en ungdom.
När man diskuterar skydds- eller begränsningsåtgärder för barn och ungdom (under 18 år) måste hänsyn tas till FB:s regler. När det gäller om en dörr behöver vara låst eller om någon annan åtgärd behöver vidtas som handlar om att begränsa ett barn eller en ungdom i något avseende måste en bedömning alltid göras i det individuella fallet och med hänsyn tagen till barnet ålder och utveckling och övriga omständigheter. Till det senare kan t.ex. vårdnadshavarnas synpunkter och önskemål ingå.
Det är inte heller möjligt att generellt ange att särskilda former av lås, t.ex. kodlås, är tillåtna eller förbjudna. Det är den som ansvarar för verksamheten som måste ta ställning till vilken form av lås man ska ha utifrån t.ex. de som bor där, boendets utformning, arbetssätt m.m.
Den som ansvarar för verksamheten måste försäkra sig om att det finns tillräckligt med resurser för en god och säker vård – att det finns tillräckligt med personal och att personalen har rätt kompetens och att lokalerna är anpassade till den verksamhet som bedrivs.