Invasiva arter bekämpas i Hammarslund

En ny och högre Hammarslundsvall ska börja byggas innanför den nuvarande vallen hösten 2025. Då kommer jordmassor att grävas upp och flyttas runt i Björket. Vid undersökningar inför vallprojektet har det upptäckts invasiva växtarter i området. De måste bort för att vallbygget ska få tillstånd att sätta igång. Annars finns risken att de sprids ännu snabbare.

I Hammarslund har flera arter som av Naturvårdsverket klassas som invasiva upptäckts vid inventeringar.

Marika St Cyr leder det tidsödande arbetet med att bekämpa oönskad växtlighet i Hammarslund. Det är en av förberedelserna för bygget av en ny och högre vall mot Hammarsjön.

– Vi har hittat vresros, jättebalsamin, kanadensiskt gullris och jätteloka, som alla klassas som invasiva främmande arter av Naturvårdsverket. Nu startar vi arbetet med utrotningen och det kommer att fortsätta i olika steg de närmaste tre åren, säger Marika St Cyr, som är projektledare på Kristianstads kommun.

Invasiva främmande arter är sådana som med människans hjälp har flyttats från sin ursprungliga miljö och i sin nya omgivning börjar sprida sig snabbt. Växterna är ofta vackra blommor och buskar som har planterats i trädgårdar men som sedan har börjat sprida sig okontrollerat i naturen. Där kan de orsaka allvarlig skada för ekosystem, byggnadsverk eller människors hälsa. De är ett av de största hoten mot biologisk mångfald i Sverige och världen. Antalet arter som klassas som invasiva ökar varje år.

Att bli av med invasiva växter är ingen enkel process. I Hammarslund inleds bekämpningen i månadsskiftet maj – juni med att kommunens entreprenör Fasab börjar gräva upp jätteloka och vresros.

– De andra arterna tas senare, när det anses mest lämpligt i växtfasen. Det kommer att grävas i olika omgångar under sommaren. De uppgrävda platserna täcks med markduk. De kommande två somrarna ska det göras kontroller och det som fortsätter spira ska grävas bort, förklarar Marika St Cyr.

Det är ett tidsödande och besvärligt arbete att bli av med den envisa växtligheten.

– Men det är nödvändigt. Det är en viktig insats för den biologiska mångfalden och en förutsättning för att vi ska få börja bygga vallen som skyddar Kristianstad mot översvämning. Vi vill inte använda kemiska bekämpningsmedel i den här känsliga naturen, så i stället har vi lagt upp ett grundligt bekämpningsprogram som följer Naturvårdsverkets rekommendationer, säger Marika St Cyr.

Det är inte bara markväxter som ska tas bort i Södra Björket. Längre fram kommer också en del träd att bytas ut. Framför allt ska den invasiva tysklönnen tas bort och ersättas av inhemska trädslag.