Vä

Från den yngre stenålderns finns det många fynd i Vä. Speciellt intressant är den hällkista man funnit som föruton flintföremål och keramik även innehöll skelettdelar från minst 14 olika personer. Även från bronsåldern finns många fornlämningar ocg fynd. Bland annat har man hittat 5 urngravfält där man under denna tid enligt den rådande sedan brände sina döda. Även från järnåldern har man i Vä funnit ex. ett stort antal föremålsfynd samt två boplatskomplex.

Under medeltiden fick byn status som stad och Mariakyrkan bygdes i början av 1100-talet i enlighet med det romanska idealet med absid, kor och skepp samt ett torn. Vä kyrka tillhör de äldsta kyrkorna i Lunds stift. Man har funnit en bit pergament i altaret med årtalet 1121 och det är troligt att det är årtalet för invigningen av kyrkan.

Donator och byggherre var den danske kungen. Någon gång på 1160-talet överlämnades kyrkan till premonstratenserorden, som anlade ett kloster i anslutning till kyrkan. Finansiär av klostret var Valdemar I och hans fru Sofia. Klostret upphörde redan 1241 och verksamheten flyttades över till Bäckaskogs kloster. Fortfarande idag har kyrkan kvar mycket av sin medeltida karaktär. Från omkring 1250 finns de äldsta privilegiebreven. Viktigaste näringar vid denna tid var handeln och kvarnrörelsen. Under tiden som stad uppfördes S:ta Gertruds Kapell och helgeandshuset, men av dessa finns det idag endast ruiner kvar. Runt staden fanns vid denna tid en vallgrav. Än idag visar bykärnan tydliga spår av medeltida struktur.

Under senare år har nya kommunikationsleder mellan Vä och Kristianstad dragits fram samtidigt som samhället växt och kanske Vä i framtiden tom växer samman med Kristianstad.