Fram till att det första kommunala vattennätet byggdes ut i centrala Kristianstad hade varje fastighet sin egen vattenförsörjning från relativt grunda, grävda brunnar. Dessutom fanns möjlighet att ta vatten via två pumpar på Stora Torg direkt ur den kanal, som låg där Nya Boulevarden går fram idag. Två händelser medverkade starkt till att vattenfrågan måste lösas: 1847 brann 34 gårdar ned i sydvästra delen av fästningsstaden. 1857 bröt en vattenburen koleraepidemi ut där ca 600 av stadens ca 5 800 innevånare dog.
1873 Invigdes det första vattenledningssystemet av gjutjärn, inkl vattenverk och vattentorn i bastionen Drottningen (på nuvarande vattenverkstomten) byggt av Hassel & Teudt, Köpenhamn och råvattnet togs ur Norra kanalen. Finansierades bl a genom bidrag från de skånska städernas brandstodsinrättning (motsvarar våra dagars brandförsäkringsbolag).
1877 Beviljar stadsfullmäktige medel för två artesiska brunnar för dricksvattenhämtning, då vattenledningsvattnet var av mycket skiftande kvalitet.
Ytterligare ett tiotal artesiska brunnar borrades under 1800-talets slut. De fanns bl a utefter Östra, Västra, Södra och Nya Boulevarderna, vid Kyrkan och på Östermalm. (Artesisk brunn är en brunn där det rinner med självtryck upp över markytan).
1900 Invigs nytt vattenverk, nytt vattentorn och nytt intag från Helgeån. Tyvärr hade man lagt åt sidan det alternativa förslaget, där man tänkt utnyttja det djupa grundvattenmagasinet.
1900-1941 Många klagomål på den tidvis dåliga vattenkvaliteten. Vattenverket om- och tillbyggdes flera gånger, bl a 1925-26 med nya filter.
1939 Den första bergborrade brunnen anläggs på vattenverkets tomt. Djup 106 m.
1941 Vattenförsörjningen baseras helt på grundvatten ur berggrunden.
1947 Vilan och Hedentorp som tidigare fått sitt vatten från privata vattenföreningar anslöts till Kristianstads vattenverk. Samma år antogs ett nytt reglemente för stadens vattenverk. Enligt detta skulle vattenmätare sättas upp och avgifter skulle erläggas efter kvantitet i stället för krantaxa. Den första brunnen borras inom Näsby industriområde. Djup 80 m.
1955 Bildades "Samarbetskommittén för Kristianstadsslättens hydrologi" för att ta fram fakta om grundvattenbildningen inom Kristianstadsslätten.
1965 Det nuvarande vattentornet vid Centrala vattenverket (CVV) tas i bruk och det gamla rivs.
1967 En ny luftningsanläggning uppföres vid CVV på det gamla vattentornets plats.
1969 Kom slutrapporten från "Samarbetskommittén för Kristianstadsslättens hydrologi".
1970 Det nuvarande vattenverket, CVV, tas i bruk och det gamla rivs.
1971 Den första brunnen borras inom Näsby fält. Djup 77 m.
1979 Kom "Sammanställning av hydrogeologiska data från Kristianstadsslätten", rapport nr 12 från SGU (Sveriges Geologiska Undersökning).
1995 Påbörjades arbetet med att ta fram en grundvattenmodell över Kristianstadsslätten. Uppgifter om regn, temperatur, geologi, markanvändning, vattenuttag, vattenstånd i vattendrag, grundvattenstånd mm matades in i en datormodell från DHI (Danish Hydraulic Institute) som kallas MIKE SHE.
Arbetet utfördes från början av en arbetsgrupp med deltagare från kommunen, VBB-VIAK och SGU (Sveriges Geologiska Undersökningar) m fl.
Modellen kan användas till att beskriva och beräkna hur stor grundvattenbildningen är, hur föroreningar sprids, var grundvattnet bildas som tas ut i en viss brunn, simulera tankbilsolyckor, etc.
1996 Borrades den första djupa brunnen i norra Åhus. Djup 242 m.
1997 Deltar CVV i tävlingen "Sveriges godaste kranvatten" och bedöms som Skånes godaste.
2001 Ges en redovisning och beskrivning ut av det 1995 påbörjade arbetet med grundvattenmodell över Kristianstadsslätten. Den heter " KRISTIANSTADS VATTENFÖRSÖRJNING, Förutsättningar - Möjligheter - Konsekvenser".
2001 Östra Sönnarslövs vattenverk läggs ner och vatten förs över från Everöd och Huaröd.
2002 Träne vattenverk läggs ned i och med att ledning dragits från Ovesholm.
2002 Börjar vatten från Kristianstad försörja delar av Östra Göinge kommun, Hanaskog och Knislinge, via en överföringsledning. Ca 2000 m³/dygn pumpas dit. Vittskövle vattenverk byggs om helt och kompletteras med ny borra.
2003 Vä vattenverk läggs ner och byggs om till tryckstegringsstation.
2005 Redovisas två rapporter från arbetet med MIKE SHE-modellen: En dokumentation om de uppdateringar som gjorts under 2004 samt en redovisning av modellkörningar. Körningarna visar bland annat varifrån vattnet kommer till borrorna i Kristianstad. Andra körningar visar var nya vattentäkter skulle kunna anläggas, eftersom borrorna i centrala Kristianstad kan behöva stängas på grund av risken för påverkan från Härlövstippen. CVV deltar återigen i tävlingen "Sveriges godaste kranvatten", men kvalificerar sig inte denna gång.
2006 Redovisas en rapport om möjligheterna att flytta en del av vattenuttagen från Kristianstad till Hammarsjöns västra strand. Resultaten av modellkörningarna är inte tillfredsställande, så planeringen inriktas på områden längre söderut.
2007 Bildas Sveriges första grundvattenråd "Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten" med deltagare från tre kommuner, livsmedelsindustri, lantbrukare m fl med syfte att öka kunskaperna om vårt grundvatten och förvalta tillgångarna på att långsiktigt hållbart sätt.