1840 Blev gatubelysningen kommunal. Staden inlöste ett antal av de redan befintliga lyktorna. Drift och underhåll överlämnades till entreprenör, på ett år i taget. Kostnaderna utdebiterades sedan på husägarna vid uppbörden av stadsskatten. Antalet lyktor bestämdes till 40 st och tändningstiden skulle vara från 20 september t o m mars månads slut.
Innan Kristianstad fått sitt första gasverk användes rovolja eller hampolja som bränsle i gatubelysningen.
1860 Stod den engelske ingenjören Milners gasverk klart, där Sommarro ligger idag. "100 gaslyktor tändes på stadens gator och torg, av vilka hela antalet skulle hållas brinnande till midnatt och halva antalet till dess ljuset inträtt, oavsett om månljus vore för handen eller ej." För att tända och släcka dessa lampor fanns särskild personal, så kallade lykttändare.
Inom de områden som ej hade gasledningar framdragna, ersattes oljelamporna med fotogenlampor på 1860-talet.
1890 Lade stadsfullmäktige till handlingarna "gasverks- och vattenverksstyrelsens skrifvelse jämte åtföljande kostnadsräkning, innefattade det yttrande att då intresset för införande af elektrisk belysning vore ringa bland stadens invånare, några kostnader för dylik belysnings införande icke borde nedläggas."
1897 I oktober bestod gatubelysningen av 80 st så kallade aftonlyktor (årskost-nad 3.070 kr) och 89 st nattlyktor (7.120 kr) samt 12 st torglyktor (140 kr).
1900 fick Frimurarehotellet elektrisk belysning från ett eget gasmotordrivet elverk i den nybyggda östra flygeln.
1901 biföll stadsfullmäktige, Ernst Möllers förslag om att bygga ett kommunalt elverk.
1902 blev Kristianstad elverk färdigt vid det nya gasverket på Söder. Det drevs av en gasmotor fram till år 1907.
1902 Beslöt stadsfullmäktige "att för en kostnad av 210 kronor anordna fotogén-belysning på chausséen mellan skjutsstallet (nuvarande Hemgården) och Näsbyholms bryggeri (vid nuvarande Mejeriet), för vilken belysning driftkostnaden beräknas till 450 kronor årligen." Näsbyviadukten var ännu inte byggd utan Norretullsvägen gick rakt över spåren och anslöt direkt mot Näsbychaussén.
1909 Fanns 291 gaslyktor i Kristianstad.
1912 Beslöt stadsfullmäktige att för en kostnad av 2.400 kronor anordna elektrisk belysning å Näsbychaussén. Det var de första 12 elektriska gatlamporna i Kristianstad.
1937 Bemyndigade stadsfullmäktige drätselkammarens första avdelning att för en beräknad kostnad av 72.000 kronor låta utföra elektrisk gatubelysning i Västra och Östra Storgatorna samt delar av Västra och Östra Boulevarderna
Samma år fanns 312 gaslyktor i Kristianstad.
1953 Fanns 44 gaslyktor och 1.906 el-lyktor i Kristianstad.
1954 Stadens 32 kvarvarande gaslyktor hölls släckta under sommaren. Vid årets slut återstod endast 16 st gaslyktor.
1955 I mars släcktes den sista gaslyktan.
Samma år fanns 2.257 el-lyktor i Kristianstad.
Under året gör Elverket testnedsläckning av gatubelysningen. Varannan lampa släcktes inom vissa områden.
1956 Gamla lyktan togs ned på Stora Torg.
1959 Kristianstad sparade på el-strömmen. Elverket släckte ånyo en del av gatubelysningen.
1964 Sattes den första provbelysningen med kvicksilverlampor upp på Kanalgatan mellan Tredalagatan och Sommarlustvägen.
1969 Sattes den första belysningen upp med lågtrycksnatriumlampor på motorvägen Härlöv - Hammar.
1977 Sattes den första belysningen upp med högtrycksnatriumlampor vid ett övergångsställe
på Kanalgatan vid Konserthuset.
Vid kommunsammanslagningarna, 1967-1974, ökade antalet lampor med mer än det dubbla.
1981-82 Utbyttes de sista (ca 2000 st) av blandljuslamporna till moderna och mer effektiva armaturer för de mer energisnåla kvicksilverlamporna.
1984 I samband med utbyggnaden av gågatorna i Kristianstads centrum sattes den första gågatubelysningen upp och den gamla hängline-belysningen slopades i de centrala delarna av staden.
Samma år togs den nya juldekorationsbelysningen i drift till första advent. Anläggningen bekostades av Kristianstads Handelsförening, som skänkte densamma till kommunen, som framledes skulle bekosta drift och underhåll, dock ej framtida förnyelsekostnader.
1995 I samband med att Energiverken bolagiserades fr o m 1 januari 1995 fick Tekniska kontoret (nuvarande C4 Teknik) överta ansvaret för gatubelysningen. Gatubelysningen omfattade totalt 22.690 st ljuspunkter med en total energiförbrukning på 11.290 MWh, varav C4 Elnät underhöll 13.370 st (6.830 MWh), Elektro Sandberg Ljus AB (Sydkraft) underhöll 8.190 st (3.890 MWh) och övriga 4 eldistributörer 1.130 st (570MWh).
1996 Övertar Vägverket 925 st gatulampor på det statliga vägnätet. Dessa har tidigare helt bekostats av kommunen.
1996-97 Utför C4 Elnät inventering av belysningsstolpar och armaturer inom sitt eget eldistributionsområde.
1997-98 Byttes gågatubelysningen ut mot helt nya armaturer för en ny typ av mycket energisnåla och långlivade lampor, som kallas induktionslampor.
1997 Flyttar belysningsingenjören på C4 Elnät över till C4 Teknik.
Samma år beställde C4 Elnät överföring av sitt gatubelysnings-kartverk från handritade kartor till kartor i digitalt GIS-format.
1998 Beställer C4 Teknik arbetet med att skapa ett digitalt gatubelysnings-kartverk för gatubelysningen utanför C4 Elnäts distributionsområde av samma konsult som C4 Elnät använde sig av. Samtidigt beställdes av C4 Elnät inventering av belysningsstolpar och armaturer inom detta område. Dessa arbeten blev klara samma år.
1999 Avslutar C4 Elnät inventeringarna av gatubelysningen och det digitala kartverket blir klart för gatubelysningen i hela kommunen.
2001 Pågår sedan några år utbyte av framförallt kvicksilverlampor till mer energisnåla högtrycksnatriumlampor.
2002 Demonterar Hammarslundsvägen för en förbättrad skyddsvall.
Flertalet projekt utformas som designade belysningsanläggningar.
Beslut om att sätta elmätare vid ombyggnads- och nyproduktion.
2003 Första indirekta gatubelysningen i Sverige med hjälp av toppspeglar, anläggningen pryder Långebro.
Belysningen runt Teatern får ny design enligt koncept från början av 1900-talet.
Byter ca 750 st kvicksilverarmaturer till nya energisnåla högtrycksnatrium.
Nytt bostadsområde vid Täppetleden med ca 45 nya belysningsstolpar.
2004 Nytt P-ledningssystem för Kristianstads centrum.
Avtal om nya energimätare för alla anslutningar inom Olseröds kraftområde.
Utbyte av 550 st kvicksilverarmaturer till energisnåla högtrycksnatriumljuskällor.