1614 Beslutade Kung Christian den IV bl a, att Långebro skulle byggas, att infarten från Långebro skulle var stensatt och att inne i fästningen skulle gatorna vara utformade med rännstenar på ömse sidor.
1616 Var den första Långebro bro färdigbyggd. En 470 m lång träbro på träpålar. Den började ungefär där Bomgatan ligger idag och slutade ungefär på samma ställe som nu.
1622 Befriades Kristianstads stad från underhållet på Långebro bro. I stället skulle underhållet bekostas av Listers, Gärds, Villands, Albo, Göinge, Färs och Frosta härader.
Mellan 1616 och 1860 byggdes Långebro bro om ett flertal gånger.
1860-61 Långebro bro byggdes om som stålbro i stället för som tidigare i trä. Bron byggdes och underhölls av ett brobolag som tog ut broavgifter. På grund av kostnaderna hade bron kortats betydligt och vägen lades i stället på en bank en lång sträcka och "snörpte" på detta sätt till ån.
Kristianstad fick dock betala extrakostnaden för att den skulle vara öppningsbar. Detta för att hålla farleden från Åhus öppen upp till Fiskarbacken vid nuvarande Badhuset.
1895 I februari bemyndigades drätselkammaren av stadsfullmäktige, att för "Östra Infartsvägens (idag Blekingevägen) ingående såsom landsväg i allmänna vägdelningen utan ersättning upplåta den rätt, staden såsom delägare i torrlagda Nosaby-Hammarsjöns skifte ägde till vägen, samt uppdrogs åt drätselkammaren att utse ombud att jämte öfriga strandägare samt Nosaby-Hammarsjöns aktiebolag underteckna den handling, hvarigenom vägen komme att till Willands härads vägstyrelse öfverlämnas."
1901 På begäran av fastighetsägarna övertog magistraten i Kristianstad (stadsförvaltningen) ansvaret för gatorna exklusive renhållningen. Samtidigt påbörjades en upprustning av gatorna. Enligt ett antaget program för upprustningen skulle bl a de "finaste" trottoarerna beläggas med asfalt, andra i klinker m fl material. Vissa körbanor skulle också bytas ut till tuktad sten.
1903 Beslöt stadsfullmäktige att underhållet av den del av Östra Utfartsvägen, som låg på de av staden icke planlagda områdena, "skulle övertagas av staden, sedan densamma blivit av vederbörande försatt i fullgott skick".
1906 Stadsfullmäktige uppdrog åt drätselkammaren att :"..med Långebrobolaget träffa uppgörelse angående övertagandet av framtida underhållet av bron, därvid staden skulle påtaga sig att bota de påsynade bristerna ävensom ersätta eventuell brist i bolagets kassa intill 500 kronor, mot det att bolaget till staden utan ersättning överlämnade den vid bron uppförda gångbanan."
1908 Beslöts att för en kostnad av 9300 kronor utlägga Kanalgatan mellan Södra Kaserngatan och Fängelsebron.
1917 Byggdes den första Näsbyviadukten och samtidigt Norretullsbron.
1932-33 Förses Långebro bro med nya balkar och en betongöverbyggnad. Bron behövde inte längre vara öppningsbar då farleden från Lastageplatsen till Badhuset slopades 1919, när järnvägsbron byggdes.
1933 Fick arbetslöshetskommittén bemyndigade att söka statsbidrag till utförande av riksväg på delen Långebro - Östra utfartsvägen (nuvarande Södra Boulevarden och Blekingevägen till förbi nuvarande Centralsjukhusets infart), samt anslag till desamma.
1935 Var ovanstående väg klar och den nybyggda Riksvägsbron över Södra Kanalen invigdes.
1940 Var den nya (andra) Näsbyviadukten klar. Samma år var Snapphanebron över Råbelövskanalen klar.
1944 Den 1 januari övertog staten väghållningen av de allmänna vägarna på landsbygden. Och Kristianstads stad blev väghållare av de allmänna vägarna inom stadsgränsen. Samma år blev Snapphanevägen klar mellan Kanalgatan och Näsbyviadukten,
1946 Beslutade stadsfullmäktige att det skulle byggas en ny infart från norr. D v s Snapphanevägen norrifrån till Näsbyviadukten.
-----------------------------------------------------------------------------
På 1950-talet sattes Storgatorna om i smågatsten.
-----------------------------------------------------------------------------
1954-55 Byggs Snapphanevägen ut på delen från Riksvägen (nuvarande Södra Boulevarden) till Kanalgatan.
1955 Första trafiksignalen sattes upp vid Riksvägsbron. Det var en gångsignal.
Ny Busstation blir klar mellan Södra Kaserngatan och Döbelnsgatan. Och bussarna flyttades dit från det vi idag kallar Biltorget (fd Fisktorget).
1956 Byggs tvärparkeringarna ut på Västra Boulevardens västra sida. Då med backning ut i gatan.
1957 Läggs Hedentorpsvägen om i en ny sträckning, från norr om kylhuset (vid nuvarande Kronfågel) till Långebrogatan,.
1959 Sätts trafiksignaler upp i Riksvägen (nuvarande Södra Boulevarden) i korsningarna med Västra och Östra Boulevarderna, Västra Storgatan och Kanalgatan/Helgegatan.
1960-61 En långtradare kör igenom brobanan på Långebro. Ing 2 från Eksjö byggde en provisorisk "krigsbro" söder om den skadade bron. Landfästen och mittstöd till denna finns fortfarande kvar. Därefter stängdes den trasiga bron av helt och farbanan byggdes om.
1964 Efter att Stora Torg blivit nästan helt ombyggt, sattes de första parkeringsmätarna i Kristianstad upp på Stora Torg.
1967 Högertrafikomläggningen genomfördes den 3 september, trots det massiva motståndet vid folkomröstningen 1955. I samband med omläggningen byggdes bl a en trafikplats i korsningen Vattentornsvägen - Snapphanevägen och bron som leder Östra Boulevarden över Södra kanalen byggdes ut.
Samma år övertar Byggnadskontoret (nuvarande C4 Teknik, gatu- och VA-avd) gaturenhållningen från KRAB.
------------------------------------------------------------------------------
Efter kommunsammanslagningarna, 1967-1974, påbörjades arbetet med att omvandla de gamla byggnadsplanerna med åretruntbebyggelse till stadsplaner. Detta gjordes för att klara ut väghållningsfrågorna. Inom byggnadsplan är det enskild väghållning medan inom stadsplan är det kommunal väghållning. Det första området där gatorna byggdes om var Vä. Sedan följde bl a delar av Arkelstorp, Balsby, Bäckaskog, Degeberga, Everöd Fjälkinge, Färlöv, Gärds Köpinge, Hammar, Ovesholm, Viby, Vinnö, Öllsjö, Önnestad, Österslöv och Östra Sönnarslöv. Tyvärr blev arbetet inte helt fullföljt, innan ny gatukostnadslagstiftning kom 1982, som försvårade ett fullständigt genomförande.
------------------------------------------------------------------------------
1969 Motorvägen Härlöv - Hammar invigdes den 16 oktober. Den byggdes av Vägverket, som då hade blivit väghållare av riksväg 15, nuvarande E 22.
I korsningen Blekingevägen - Snapphanevägen byggdes Kristianstads första rondell.
1971-76 Byggdes Gustaf Hellströms väg ut.
1973-74 Byggdes parkeringsdäcket vid Biltorget.
1976 Den 21 april antog kommunstyrelsen en av K&M upprättad trafikplan, som skulle ligga till grund för biltrafiken.
1978 Den 5 september antog kommunfullmäktige en GCM-plan, vilken blev starten till en omfattande utbyggnad av GC-vägar i kommunen. (GCM är förkortning för gång, cykel och moped)
1981 Efter många års utredande antog kommunfullmäktige den 19 maj en Centrumplan. Denna låg sedan till grund för bl a utbyggnaden av gågatorna och fler parkeringsplatser.
1983 Byggdes Busstorget om till en gemensam terminal för regiontrafiken och stadstrafiken, som nu flyttade från Lilla Torg.
1984 Efter flera års ombyggnadsarbeten invigdes Gågatorna den 6 juni.
1987 Byggdes Snapphanebron om, samtidigt med att korsningen Kanalgatan och Snapphanevägen byggdes om.
1989 Invigdes Härlövsängaleden den 20 juni. Den byggdes för att avlasta Långebro, V Boulevarden och Snapphanevägen.
1992 Byggdes en bussterminal söder om Centralstationen. Den byggdes senare om år 1998.
1993 Byggdes Fängelsebron om samtidigt som Kanalgatans korsningar med Nya Boulevarden och Götgatan byggdes om.
1994 Byggdes Näsbyviadukten om.
1996 Invigdes det nya Resecentret vid det helt ombyggda Busstorget.
Södra Kasernbron byggdes om, samtidigt som korsningen mellan Södra Kaserngatan och Kanalgatan byggdes om och försågs med trafiksignaler.
1997 Påbörjades arbetet med en ny trafikplan. Detta resulterade i ett förslag som var ute på remiss. Resultatet av remisserna blev att den nya trafikplanen skall inarbetas i den översyn av översiktsplanen som påbörjades år 2000.
1998 Byggdes GC-väg och cykelbro över bangårdsområdet.
1999 Var den genomgripande ombyggnaden av Östra Boulevarden söder om klar Nya Boulevarden.
Samma år var ombyggnaden av alla trafiksignalerna klar inför övergången till "engelsk signalväxling"
1999 -2000 Genomfördes en omfattande utbyggnad av parkeringsplatser bl a på Barbacka och i Västra Boulevardens lokalkörbana.
Samma år byggdes ny infart till Högskoleområdet via Stridsvagnsvägen.
2001 Godkände kommunstyrelsen "Strategi och handlingsplan för cykeltrafik i Kristianstads kommun".
Läs mer om:
Väghistoria
Vägverket Huvudsida för ett antal sidor om bl a "Väghållningen i årtal", "Vägmärken", "Vinterväghållning" , "Övrig historik" och "Sök i väghistorisk litteraturdatabas"
Trafikmängder
Långebro bro mm Diagram över fordonstrafiken över Helgeån vid Kristianstad. Observera att det kan ta lite tid att ladda upp sida.