Kristianstads kanaler och vallar samt Helge å

1614 Kung Christian IV beslutade, ur försvarssynpunkt, att lägga staden/ fästningen Kristianstad på "halvön" Allön, som då nästan helt var omgiven av vatten. Genast efter grundandet sattes arbeten igång med att gräva två kanaler i Helgeån, Möllerännan (Åhus graft/grift/gräft/gräfft/gröft) och Härnestads kanal (Hernesta kanal, Hernestas grift/graft/gröft eller Graften), för att man skulle kunna transportera byggnadsmaterial och varor från Åhus till fästningsbygget i Kristianstad. Dessa kanalbyggen var klara 1619.

---------------------------------------------------------------------------
Under åren som följer hade man upprepade gånger problem med igenslamning på grund av den kraftiga sandflykten och vattenvägen till Kristianstad grävdes om vid ett flertal tillfällen.
----------------------------------------------------------------------------

1775 Bryter Helgeån ett nytt utlopp vid Gropahålet. Vattenståndet i Helgeån sjunker vid Kristianstad med 3/4 meter. Nu blev problemen med vattenvägen till Kristianstad verkligt stora.

----------------------------------------------------------------------------
Det dröjer till mitten på 1850-talet innan man får igång transporterna på ån till Kristianstad igen, i någon större omfattning. Detta efter stora arbeten gjorts både i Åhus hamn och i kanaldelarna.
----------------------------------------------------------------------------

1847 Kom beslutet att Kristianstad skulle upphöra som fästning och att vallarna skulle rivas. Rivningen av det mesta av vallarna pågick under ca 10 års tid. De sista bastionerna revs dock så sent som år 1900.

1858 Den 1 o 3 april undertecknades ett kontrakt mellan Milner, Gale & Smith och markägarna angående en vall mellan Nosaby/Hammars sjö och Helge sjö, som nuvarande Hammarsjön kallades. Detta för att bl.a kunna utvinna nya odlingsområden. I samband med detta planeras också en kanal till Åhus, som dock inte kom till stånd på grund av de kommande problemen med Hammarsjövallen.

1859 I juli 1859 påbörjades byggandet av Hammarsjövallen från Pynten till Udden. På hösten 1863 var vallen "klar" efter stora besvär. Nosaby sjö var dock inte uttömd.

1861 Den 13 juli skrev Kristianstadsbladet: "engelsmännen hafwa nu fullbordat banken mellan Hammarspynt (Pynten) och Beckhofwet (Udden)"

1862 Den 12 juli skrev KB om invallningen vid Pynten bl a följande : "Ungefärligen 30.000 kubikfamnar jord hafwa till denna bankläggning erfordrats" och "300.000 rdr blifwit å arbetet nedlagd"

1867 På våren blir det ett högvatten i Helgeån, som delvis förstör Hammarsjövallen. Samma år byggde invallningsföretaget Råbelövskanalen, som även kallats bl a Engelsmannagropen och Engelska kanalen, från Nosaby in till Östra kanalen för att avleda Nosabybäckens vatten från det invallade området. Kanalen fick på långa sträckor förses med vallar.

Ca 1868 Var den första invallningspumpstationen klar. Pumpen bestod av en ångdriven arkimedesskruv. Rester av skruven finns kvar öster om nuvarande Pyntens pumpstation. Det byggdes också ett hus på andra sidan järnvägen invid pumpstationen för pumpstationsföreståndaren.

1874 Igenfylldes kanalen genom centrala Kristianstad. Den gick från Östra kanalen via Stora Torg till fiskehamnen, som låg där badhuset nu ligger. Samma år påbörjades grävningen av Vinnöåns kanaliseringsföretag.

1875 Är uttappningen av vattnet i Nosaby sjö klar och delar av den invallade marken, den s k Hammarsjögården, köps av James Kennedy på Råbelöv.

1881 Två nya förslag till kanal mellan Kristianstad och Åhus framlades av "brännvinskungen" L. O. Smith. Ett avsåg ny kanal från Flötö till Åhus över Ripalandet. Ett annat en fördjupning av Graften. Båda förslagen skrinlades.

------------------------------------------------------------------------------
Under senare delen av 1800-talet och i början på 1900-talet drabbades Kristianstad av flera stora översvämningar. Ett antal utredningar gjordes. Bl a gjorde statens lantbruksingenjör i Kristianstad, E. Wilh. Ewe, sedermera byråchef vid Kungl. Lantbruksstyrelsen, på begäran av Hushållningssällskapet, omfattande vattenståndsmätningar i Helgeån. Dessa hade påbörjats av baningenjören L. G. Ståhle redan 1882-11-01. Dessa mätningar resulterade i ett Meddelande nr 6 (1914) från Hydrografiska byrån: "Hydrografiska undersökningar rörande Helgeån vid Kristianstad".
------------------------------------------------------------------------------

1901 Detta år fastställs en dräneringsplan över Östra Ängar, och staden får på detta sätt mark för att kunna expandera österut.

1903 Fick "järnvägskungen" C. J. F. Ljunggren tillsatt en utredning om ny kanal mellan Åhus och Kristianstad. Kungl Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen avlämnade ett förslag 1907, men också detta projekt skrinlades.

1909 Köper staden Hammarsjögården.

1912 Vattnet i Helgeån stiger till 2,00 m ö h (meter över havet).

1917 Vattnet i Helgeån stiger till 2,18 m ö h. Vattnet t o m överspolade järnvägen på Hammarsjövallen.

1919 Framlägger VBB ett förslag till åtgärder för att förhindra översvämningar inne i Kristianstad. Enda åtgärderna blev att vallarna förstärktes och påbyggdes.

1921 Fastställdes "Hedentorps invallningsföretag av 1921". Detta gav förutsättningar för utbyggnaden av nya bostadsområden på Vilan och egnahemsområden på Hedentorp.

1928 I november drabbas Kristianstad av det högsta mätta vattenståndet som hittills (2007) inträffat. Vattenståndet var under 2 dygn +2,23 m ö h.
Samma år anslog riksdagen 50.000 kr för upprättandet av förslag till Helgeåns uppmuddring mellan Torsebro och Östersjön och beslutade att landshövdingeämbetet i Kristianstad skulle handha ärendet samt att VBB skulle anlitas som konsult.

1929 Hammarsjövallen rensas från träd och buskar samt förstärks med en betongmur som skydd mot vattenerosion och överströmning vid kraftigt vågsvall.

1931 Byggdes fördämningar vid Norra och Södra kanalernas utlopp i Helgeån och en pumpstation vid det senare. Samma år fastställde vattendomstolen att staden fick stänga utloppen vid Helgeån när nivån översteg +1,61 m ö h (+11,50 i Kristianstads dåvarande höjdsystem) och utföra pumpning.

1933 Detta år lämnade VBB sina förslag till å-reglering. Alternativ II antogs och kom att genomfördes med vissa ändringar. Samma år fattades belut om stadens medverkan för erhållande av syn enligt vattenlagen, för reglering av nedre Helge å.

1936 Lantbruksingenjören i länet förordnades att verkställa syneförättning efter det att sakägare med ett totalt båtnadsvärde av mer än 50 % anmält sig som sökande. Samma år avslutates syneförrättningen och vann laga kraft. Det officiella namnet blev "Nedre Helgeåns regleringsföretag av år 1936".
(Båtnadsvärde är mellanskillnaden mellan markvärdet före och efter en vattenregleringsåtgärd).

1938 Den 14 april 1938 skriver Söderbygdens Vattendomstol till Konungen och hemställer om Nedre Helgeåns regleringsföretags utförande och ett extra statsanslag om 400.000 kr trots att kostnaden avsevärt överstiger båtnadsvärdet.

1939 Den 3 juli 1939 meddelade Söderbygdens vattendomstol utslag angående "Nedre Helgeåns regleringsföretag av år 1936" (AD 19/1934 "Helgeån I")

1940 Den 11 februari togs en ny invallningspumpstation i drift vid Pynten, väster om den gamla. Pumpstationen var försedd med 3 stora elektriska propellerpumpar och ett reservkraftaggregat. Den 1 mars skrevs kontrakt med AB Kasper Höglund från Stockholm som antagits som entreprenör, för genomförande av Nedre Helgeåns regleringsföretag, efter ett anbudsförfarande. Samma år i juli påbörjas arbetena med muddringen av Helgeån och den fastställde länsstyrelsen i Kristianstad "Stadgar för Nedre Helgeåns regleringsföretag av år 1936".

1941 Den 16 juni 1941 meddelade Söderbygdens vatten domstol utslag i mål angående ansökan från "Nedre Helgeåns regleringsföretag av år 1936" att tillåta företaget muddra i huvudsak västra åfåran vi Flötö. (AD 17/1941 "Helgeån II")

1942 Den 21 augusti 1942 förordnade Kungl. Maj:t att den allmänna farleden i Helgeå mellan Härnestad - Åhus avlyses. Vilket i praktiken innebar att farleden Kristianstad-Åhus avlystes.

1945 Muddringsarbetena i Helgeån avslutades i oktober 1945.

------------------------------------------------------------------------------
Muddringen av Helgeån gjorde att medelvattenståndet sänktes med ca 35 cm vid Barbacka i Kristianstad. Se diagram
------------------------------------------------------------------------------

1944 Den 19 oktober 1944 meddelade Söderbygdens vattendomstol dom i mål angående ansökan från "Nedre Helgeåns regleringsföretag av år 1936" att ändra färdigställandet av företaget från utgången av 1944 till utgången av 1947. (AD 36/1944 "Helgeån III")

1946 Den 16 juli meddelade Söderbygdens vattendomstol dom i mål angående ansökan från "Nedre Helgeåns regleringsföretag av år 1936" att höja bottendjupet från -4,5 m u h till -3,0 på sträckan Hammarsjöns utlopp till Yngsjö landsvägsbro. (AD 27/1946 "Helgeån IV")

1947 Den 17 mars 1947 meddelade Söderbygdens vattendomstol dom i mål angående ansökan från "Nedre Helgeåns regleringsföretag av år 1936" att få ändra utförandet av sandfångarna vid Gropahålet. (AD 3/1947 "Helgeån V")

1948 Den 10 mars 1948 meddelade Söderbygdens vattendomstol dom i mål angående ansökan från "Nedre Helgeåns regleringsföretag av år 1936" att ändra färdigställandet av företaget från utgången av 1947 till utgången av 1948. (AD 95/1947 "Helgeån VI")

1949 Den 12 november skriver förre Lantbruksingenjören Lennart Holmström en redogörelse för "Nedre Helgeåns regleringsföretag av år 1936".

1958 Erhåller staden tillstånd, genom en ny vattendom, att dämma kanalerna inne i staden, när vattennivån i Helgeån stigit till +0,81 m ö h.

1965 I samband med att Centrala vattenverket byggdes om, byggdes en ny pumpstation för Norra Kanalen invid järnvägen.

1980 I december stiger vattnet till +2,04 m ö h. Bl a spolar vågor bort delar av erosionsskyddet på utsidan av Hammarsjövallen.

1981 Muddrades Graften på kommunens bekostnad. Samma år anlades ett nytt erosionsskydd på Hammarsjövallen och övriga vallar kompletterades.

1984 SMHI utreder:
- havets dämmande effekt på Hammarsjön
- statistisk analys av riskerna för extremt höga vattenstånd i Hammarsjön
- prognossystem för Hammarsjön som sammankopplar avbördning i Helgeå och vattenståndet i havet.

1992 Ett projektarbete inleds av Carl-Johan Ragnsjö, i samband med studier vid KTH, angående Hammarsjövallens stabilitet och bedömning av den framtida utvecklingen av extremt höga vattenstånd.

1995 För att kunna förutsäga hur stora översvämningsriskerna p g a höga vattenstånd i Helgeån är, började kommunen att tillsammans med VBB VIAK ta fram underlag för att lägga in i en beräkningsmodell som bygger på datorprogrammet MIKE 11 från DHI (Danish Hydraulic Institute).

1997 Framlägger VVB-VIAK en rapport kallad "Studie av Helge å i Kristianstad".

------------------------------------------------------------------------------
Under slutet på 1990-talet genomförde Räddningstjänsten och C4 Teknik flera omfattande utredningar tillsammans med konsulter, bl a DHI och Tyrens beträffande översvämningsrisker och åtgärder för att förhindra översvämningar.
Med dessa utredningar som grund fattades beslut om att söka bidrag hos Räddningsverket till ombyggnad av bl a Hammarslundsvallen och Uddevallen
------------------------------------------------------------------------------

2001 Bidragsansökan för 2002 kommer att lämnas in till Räddningsverket.
Arbete pågår också med att färdigställa prognosmodellen över Helgeån tillsammans med DHI.

2002  2002 Den 6 februari var flödet i Helgeån 217 m3/sek och vattenytan vid Barbacka + 2,15m.ö.h. Hammarslundsvägen stängdes av, trädfällning utfördes samt 50000 m3 sprängsten lades ut på baksidan av Hammarslundsvallen i samråd med Statens Geotekniska Institut, SGI. Räddningstjänstläge rådde i ett flertal veckor och många provisoriska åtgärder  som lervallar, tekniska barriärer m.m. utfördes på olika platser i Kristianstad. Uddevallen, slits av bentonit samt en homogen ler/-moränvall, ca. 500 m, byggdes klar under hösten. Flyttning av järnvägen utmed Hammarslundsvallen gjordes. Synpunkter på indragningen av Hammarslundsvägen inkom från bl.a. Hammars by samfällighet samt Hammarslunds Villaförening.
      
2003 Ca 44000 m vertikaldräner installerades ner till ca. 10 m djup i fyra rader längs med den blivande Hammarslundsvallen för att utjämna portrycket.
Rör för inklinometermätning och bälgsättningsmätning installerades. Syftet med installationerna är att det skall vara möjligt att mäta både horisontella rörelser och vertikala sättningar i den framtida vallen. Under hösten påbörjades anläggandet av Hammarslundsvallen samt byggdes pumpstationen P2 Norr vid Centrala vattenverket. P2 Norr inrymmer två pumpar med vardera kapaciteten 1 m3/sek.

2004 Hammarslundsvallen var klar under sommaren. Den byggdes med slits och tätkärna av morän samt fin- och grovfilter av grus och ytterst ett erosionsskydd av sten. Sättningsmätning samt mätning av horisontell rörelse pågick under hösten. Utemuseet, vid Hammarslund, för arkimedesskruven som använts för att pumpa ut vattenmassorna från Nosabysjön, invigdes i maj.

2005 Pumpstationen, Södra Dämmet, som inrymmer tre pumpar med vardera kapaciteten 1 m3/sek var klar under hösten. Byggandet av skyddsvallen på sträckan väg E22-Södra Tivoliparken påbörjades. Sättningsmätning samt mätning av horisontell rörelse i Hammarslundsvallen pågick under året samt presenterades i slutet av året för Räddningsverket och SGI. Beslutet blev att Hammarslundsvallen skall kontrolleras ytterligare ett år med avseende på sättningar.

2006 Skyddsvallen på sträckan väg E22-Södra Tivoliparken var klar under hösten. Vallprojektet öster om Helgeån invigdes av kommunstyrelsens ordförande Heléne Fritzon i september. Statsbidrag från Räddningsverket, för pumpstationerna P2 Norr och Södra Dämmet, ca. 8,4 miljoner kronor, utbetalades till kommunen.

2007 Under januari-februari steg Helge å till som högst +1,96 vid Barbacka. Även i juli steg Helge å mycket högt för att vara under sommaren till som högst +1,76. Skyddsvallen från Barbacka upp till Allöverket och Näsby påbörjades under hösten.

2008 Skyddvallen på sträckan Barbacka-Näsby blir klar. Därmed är hela Kristianstad öster om Helge å skyddad med vallar. Vallar har byggts även utmed Härlövsängaleden, men de är bara till för skydd mot måttligt högvatten. Vid större högvatten måste trafikleden stängas och den port stängas som leden går igenom.

2009 Planering och projektering inleds för skyddsvall väster om Helge å. Först ut är den nordligaste sträckan från Lillövägen förbi den f d Härlövsdeponin och till Bomgatans pumpstation en bit norr om Långebro.