Kort historik

Några viktiga händelser i Kristianstads avloppshantering

1614Toalettbehoven gjordes på ett "hemlighus" som kunde ha mycket skiftande utformning. T ex från "stång i vägg" vid stallets gödselstad till en särskild byggnad. Latrinet (avföringen) samlades upp i särskilda latringropar tillsammans med köksavfallet eller i gödselstäderna, som då var vanligt förkommande på gårdarna i fästningsstaden. Lantbrukarna runt staden hämtade sen avfallet och gödslade sina åkrar. Tidvis fick t o m fastighetsägarna betalt för gödseln.

Gatorna var stensatta och utformade med rännstenar på ömse sidor av gatan. I dessa rännstenar flöt allt flytande avfall (slask- och tvättvatten mm). De var utformade med fall så att "vattnet" antingen rann mot kanalen, som gick där Nya Boulevarden går fram idag, eller mot trummor (ledningar) som gick igenom vallarna ut i kanalerna.
Stanken inne i staden kunde tidvis vara mycket stark. Ytterligare ett problem var att grisar och kor gick lösa inne i fästningen, vilket inte förbättrade lukten.
Alltså var det viktigt, att det fanns gaturenhållning. Denna ordnades bl a så att "fattighjon" fick bostad mot att dom sopade gator och torg.

1847Började man riva fästningsvallarna och efter hand uppstod stora problem, då vattnet från rännstenarna, som tidigare runnit ut i trummor genom vallarna, inte hade "någonstans att ta vägen"

1865 För att råda bot på en del av problemen byggdes en pudrettfabrik som Fattigvårdsstyrelsen fick hand om. Den låg ungefär där Busstorgets parkering ligger idag. Pudrett var en blandning av torvströ och latrin, som användes för att gödsla med.

1873Byggdes det första vattenledningssystemet av gjutjärn. Det dröjde dock med utbyggnaden av avloppsledningar.

1880 Ett exempel på hur det fortfarande kunde vara 1880 kan man läsa i stadsfullmäktiges handlingar. Läs mer

1881Byggdes den första avloppsledningen ut i Västra Smalgatan (idag Västra Vallgatan) efter beslut i stadsfullmäktige. Läs mer
Denna ledning tog omhand både spillvatten och regnvatten (så kallad kombinerad ledning) och gick ut i hamnbassängen som låg där badhuset ligger idag.

1882Beslutade stadsfullmäktige att det skulle göras en utredning om den fortsatta utbyggnaden av avloppsledningar i den gamla staden. Läs mer
--------------------------------------------------------------------------
Ovanstående utredning resulterade i ett förslag som genomfördes under de närmaste årtiondena. Förslaget innebar att huvuddelen av avloppet från den gamla fästningsstaden skulle gå till en stor äggformad huvudledning, som lades i Västra Boulevarden ner till Lastageplatsen. Där rann avloppet orenat ut i Helgeån. Den byggdes i tegel. Från andra delar av "Centrum" rann avloppet orenat ut i kanalerna.
--------------------------------------------------------------------------
1899 Började man bygga ut Östermalm. En stor huvudavloppsledning (även denna en murad äggledning) lades från det dike som idag kallas reningsverksdiket och som då gick ända fram till nuvarande Sjöcronas gata. Ledningen lades i Österlånggatan, som då gick igenom gamla lasarettsområdet.

1905 hade man byggt denna ledning klar fram till Östra Kasern, som då höll på att byggas. Samtidigt hade ledningarna i sidogatorna byggts ut.
Spolning av dessa ledningar ordnades så att anslutningar gjordes till Östra Kanalen, där vatten kunde tas in istället för att använda dricksvatten från spolposter.

1908Installerades den första vattenklosseten (WC) i Kristianstad i ett av de nybyggda "höghusen" på Östermalm.

1910 Beslutades det att Egna Hemsområdet skulle byggas ut. Avloppet härifrån släpptes första tiden orenat ut i Prästagropen, det dike som låg där nuvarande Prästallén ligger. Diket kom ifrån Näsby, gick under Råbelövskanalen norr om nuvarande Snapphanebron och följde sedan nuvarande Snapphanevägen en bit till nuvarande Prästallén. Diket mynnade i Storgropen på samma ställe, som Prästallédiket mynnar i idag.

1934Beviljades medel för utbyggnad av gas-, vatten- och avloppsledningar till Näsby.
Samma år slopas utloppet vid Lastageplatsen och en avloppsledning lades i Riksvägen (idag Södra Boulevarden) från Västra Boulevarden till Sjöcronas gata och till det dike, som idag längre nedströms kallas reningsverksdiket, där avloppsvattnet släpptes orenat.

1941Byggs Kristianstads första spillvattenavloppsreningsverk i Björket på samma tomt, som det nuvarande verket ligger. Det dimensionerades för 10.000 pe och var försett med biologisk rening enligt INKA-metoden, motsvarande aktivt slammetoden. Reningseffekten var liten, då allt regnvatten från stora delar av Centrum och Östermalm kom till reningsverket via de kombinerade ledningarna.
(pe= personekvivalenter, dvs den föroreningsmängd som motsvarar den som kommer ifrån en person)

1950På 1950-talet börjar Kristianstad lägga dubbla avloppsledningar (separata ledningar för regnvatten och spillvatten, även kallat duplikatsystem) i större skala i den 1941 inkorporerade stadsdelen Vilan. Detta system har använts vid all nyexploatering sen dess. Lokalt omhändertagande av dagvattnet (LOD) genom infiltration eller bortledande i diken har använts när detta varit möjligt.

1952Byggdes Sommarlust pumpstation och avloppsvattnet från Näsby som tidigare gått orenat ut i Halsabäcksdiket (Ishallsdiket) kunde nu pumpas vidare till reningsverket i Björket.

1956Står ett nytt spillvattenavloppsreningsverk klart i Björket, intill det gamla, men endast med mekanisk rening. Det var dimensionerat för 50.000 pe. Samtidigt lades pudretttillverkningen ned, som vid detta tillfälle drevs av KRAB.
Samma år läggs en ledning från Hedentorps pumpstation via Udden till reningsverket i Björket, som nu får benämningen CRV (Centrala reningsverket).
I en tidningsartikel den 12 feb 1956 används följande rubrik "Avloppseländet samhällsont nummer ett". Enligt artikeln fanns i Skåne, förutom i Kristianstad totalt tre avloppsreningsverk med ofullständig rening och dessutom sex med "fullständig rening". Av de senare, som var försedda med biologisk rening, låg ett i Vittskövle. I övrigt fanns det enligt artikeln inga fler avloppsreningsverk i det, som idag bildar Kristianstads kommun!
--------------------------------------------------------------------------
Under åren som följde byggdes många reningsverk ut i blivande Kristianstads kommun.
--------------------------------------------------------------------------
1960 På 1960-talet började saneringen av avloppen i centrum och separata dagvattenledningar lades. Dessa separeringar av dagvattnet fortsatte sedan undet resten av 1900-talet och idag går i stort sett allt dagvatten i kommunen i separata ledningar, diken eller infiltreras.

1961Redovisade Hälsovårdsnämnden för sista gången antalet WC i Kristianstads stad. Antalet var då 12.084 st.

1964 Infördes avloppsavgift för första gången i Kristianstad. Den blev samma som vattenavgiften d v s 25 öre per m3.

1965Inköptes den första högtrycksspolningsbilen för att spola avloppsledningar. Innan dess hade ledningarna spolats med vatten från spolposter eller brandposter, kompletterat med ett manuellt spel, som drog en skrapa mellan brunnarna.
CRV i Björket tillbyggdes med bl a biologiska bäddar och rötkammare. Det dimensionerades nu för 80.000 pe. Slammet rötades i rötkammare och gasen som bildades togs omhand och användes för uppvärmning av verket.

1967 Började kommunsammanslagningarna.
--------------------------------------------------------------------------
De följande åren började ett antal överföringsledningar för avlopp att byggas. Varefter ett antal mindre avloppsreningsverk kunde läggas ner.
--------------------------------------------------------------------------

1976 CRV i Björket kompletterades med ett aktivt slamsteg (biologisk rening) och ett kemsteg. Det senare för att ta bort fosfor ur det biologiskt renade vattnet. Det dimensionerades nu för 200.000 pe.

1980CRV i Björket kompletterades med ett filtersteg för 200.000 pe och reningsgraden ökade ytterligare. CRV var nu ett av de bästa reningsverken i landet.

1993CRV i Björket ombyggdes och kompletterades nu för kväveredution för 205.000 pe.

1999Togs en biogasreningsanläggning i drift, som tar hand om och renar rötgasen vid CRV. Stadsbussarna och ett antal övriga fordon började att köra med biogas från CRV.

2000Vid CRV installerades en slamvärmeväxlare, för att minska uppvärmningsbehovet och på detta sätt öka mängden biogas för fordonsdrift.

2001I stort sett är hela det kombinerade avloppsledningsnätet utbytt till duplikatsystem eller kompletterat med regnvattenavloppsledningar med infiltration (LOD).
För att minska belastningen på avloppsreningsverken och förbättra reningseffekten pågår nu tätning eller utbyte av de avloppsledningar som läcker.

2003 Träne Avloppsreningsverk lades ned i och med att ledning dragits från Ovesholm.

------------------------------------------------------------------------------
För mer information om Kristianstads vallar och kanaler samt Helgeån
Läs mer >>
------------------------------------------------------------------------------