Det här kan du förvänta dig när du har hemtjänst

Ett gott bemötande lägger grunden för en ömsesidig och god relation. För personal innebär det ett professionellt uppträdande som kännetecknas av en god förmåga att se och förstå den person man möter. Det innebär att se och förstå att den person man möter på ett eller annat sätt är i en beroendeställning där man i mindre eller större utsträckning inte själv äger makten över sin livssituation.

Ett gott bemötande innebär god förmåga att lyssna, men också att förklara och vara tydlig.

Att Du erbjuds en personlig kontaktman som Du kan vända Dig till

Alla som får en insats i form av särskilt boende eller hemtjänst ska erbjudas en personlig kontaktman. Den personliga kontaktmannen är en som arbetar i det arbetslag som ansvarar för ett hemtjänstområde eller en enhet på ett särskilt boende där kunden bor.

Kontaktmannen är den som är huvudansvarig för kontakten med den enskilde kunden och att vara en kontaktlänk i kundens nätverk. Så långt som möjligt ska det vara kontaktmannen som själv ger de insatser som är beviljade. Det är möjligt i viss utsträckning, men långt ifrån alltid om insatserna är omfattande.

Det är den personliga kontaktmannen som i första hand samtalar med de närstående om den enskilde kunden vill att närstående ska ha en viktig roll i den vård och omsorg som ges.

De insatser som är beslutade ska planeras tillsammans med kunden. Insatser ska genomföras så långt som möjligt enligt de önskemål kunden har. När det inte är möjligt ska alltid en bra förklaring ges om varför något visst önskemål inte kan tillgodoses. De insatser som ges i äldreomsorgen sker utifrån ett rehabiliterande synsätt. Det innebär att insatserna ska stärka den enskildes möjligheter att leva ett så fritt och självständigt liv som möjligt. I dialogen med den enskilde kunden är det därför vikigt att se och förstå vad det är som bidrar till att stärka möjligheterna att klara sig själv. Det är också olika faktorer som har betydelse i olika skeden av livet, om man är mer eller mindre beroende. Vid ett visst skede i livet, när åldersrelaterade hinder och sjukdom blir dominerande inslag och när livet närmar sig sitt slut är vård och omsorg de allra viktigaste inslagen.

Att synpunkter och klagomål tas på allvar och ska vara lätta att framföra

För många är det svårt att framföra klagomål på sådant som man inte är nöjd med. Det kan innebära att klagomål och synpunkter inte framförs alls därför att den enskilde inte vet hur han eller hon ska framföra dem eller man är rädd för att framföra dem. Det kan också innebära att klagomål framförs på ett sätt som kan uppfattas som otrevligt.

Generellt kan sägas att den enskilde befinner sig i ett underläge i den beroendeställning han eller hon är när det gäller att framföra klagomål och synpunkter. Här som i andra situationer är det viktigt att ha dialogen med närstående, som också kan förmedla de synpunkter som kan finnas.

Förhållningssättet från personal måste alltid vara att förstå att den enskilde kunden befinner sig i ett underläge, en beroendeställning. Det är viktigt att förvissa sig om att den enskilde känner sådan trygghet att hon eller han kan framföra synpunkter och klagomål. I grunden är det positivt att detta framförs, något som också kan leda till förbättringar i stort och som kan vara diskussionsunderlag i arbetslagen om hur vård och omsorg kan bli ännu bättre.

När det gäller klagomål av allvarligare art ska det finnas god kunskap i arbetslagen om hur anmälningar tas emot, dokumenteras och åtgärdas.

Närstående är en viktig part när vård och omsorg planeras och genomförs. När närstående finns är det dock alltid viktigt att veta att den enskilde kunden vill att närstående ska vara med i de samtal som rör honom eller henne. Ibland kan inte kunden själv uttrycka hur man ser på närståendes delaktighet. I de allra flesta fall kan man ändå utgå från att den närstående är en viktig person och kan bidra på ett bra sätt till att den enskilde får ett så gott omhändertagande som möjligt. Närstående blir ibland den naturliga samtalspartnern för den personliga kontaktmannen.

Om ingen närstående finns och det är uppenbart att den enskilde kunden behöver någon som bevakar hans eller hennes intressen ska en anmälan om behov av god man eller förvaltare göras.

Att antalet personer som ger stöd ska begränsas så långt som möjligt

Förutsättningarna för att ge insatser är mycket olika från kund till kund. Om insatserna är få och begränsade i tid är det enklare att också begränsa antalet personer som ger dessa. Om det handlar om omfattande insatser, kanske dagligen, behövs många personer. I dessa fall är det ännu viktigare att den personliga kontaktmannen har en god uppfattning om hur insatserna ges och att det sker så långt möjligt på kundens egna villkor.

Det finns en god grundutbildningsnivå i omsorgsförvaltningen. Personal utan grundutbildning erbjuds det. Därutöver finns goda möjligheter till fortbildning. Inte minst kommer det att de närmaste åren ske genom ”Kompetensstegen” som omfattar all personal i äldreomsorgen. Det ska därutöver finnas möjligheter till speciella fortbildningsinsatser när det finns behov av det. Teamcheferna är ansvariga för att fånga upp de speciella behov som kan finnas i skilda arbetslag, beroende på vilka kunder man möter.

Den allra svåraste tiden är när sjukdom och ålder till sist leder till att livet närmar sig sitt slut. Det är svårt för den enskilde själv, men också för närstående och personal. Med de insatser som ges ska vården och omsorgen vid livets slut syfta till att skapa trygghet och lugn. Det är sällan enkelt att veta när livet närmar sig slutet. För trygghetens skull ska den som närmar sig livets slut inte behöva vara ensam. När det är möjligt att ha en uppfattning om det är dialogen med närstående extra viktig.

När ett beslut om insatser är fattade ska kunden kontaktas för att bestämma tid för hur insatserna ska genomföras. Ett hembesök ska ske så snabbt som möjligt, men tiden är beroende av insatsernas karaktär. Insatser kan behöva sättas igång omedelbart. Insatser av servicekaraktär, t ex städning, är i allmänhet inte lika brådskande. Hembesök med planering av insatser ska dock alltid ske inom en vecka efter det att beslut fattats när det gäller personlig omvårdnad och inom två veckor när det gäller insatser av servicekaraktär.
Teamchef ansvarar för att dessa åtgärder vidtas.

För trygghetens skull ska det alltid vara möjligt att nå personal. På dagtid ska det finnas ett telefonnummer tillgängligt. Om ingen har möjlighet att svara ska kunden ringas upp så fort som möjligt, samma dag, efter ett inspelat telefonmeddelande. Om man i akuta situationer behöver nå någon kvälls- och nattetid bör man ha ett trygghetslarm för att på det sättet få hjälp.

Att tider när Du behöver stöd ska utgå från Dina behov och önskemål

Planeringen av insatserna som ska ges ska alltid ske i dialog med kunden. Alla önskemål är inte möjliga att tillgodose, kanske t ex för att väldigt många behöver hjälp samtidigt. Kundens egna dygns- och veckovanor ska i största möjliga utsträckning tillgodoses. Det ska vara möjligt, och eftersträvas, att göra tillfälliga ändringar av tider om kunden har särskilda önskemål om det.

Genomförandet av insatser ska vara tidsplanerat. Det är viktigt för de flesta att veta när personal från hemtjänsten kommer. Klockslagen kan aldrig vara exakta eftersom besök hos en kund aldrig kan tidsättas exakt. Behoven är individuella och kan skifta från gång till annan, vilket innebär att tidsåtgången kan för en insats kan variera.

Ibland inträffar det att förseningar uppstår. Kunden ska då alltid bli kontaktad så snart man ser att det kommer att bli en försening som är större än 30 minuter.

Att Du får hemsjukvård om Du inte kan ta Dig till en vårdcentral

Hemsjukvård är kommunens ansvar när det gäller de personer som inte kan ta sig till en vårdcentral. Kommunens sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster ska delta i den individuella planeringen när det behövs. Många sjukvårdsinsatser ges av annan vård- och omsorgspersonal efter delegation av sjuksköterska. Som kund ska man bli informerad om att sådan delegation finns.