Förväntningar när du bor i ett vård- och omsorgsboende

Ett gott bemötande

Ett gott bemötande lägger grunden för en ömsesidig och god relation. För personal innebär det ett professionellt uppträdande som kännetecknas av en god förmåga att se och förstå den person man möter. Det innebär att se och förstå att den person man möter på ett eller annat sätt är i en beroendeställning där man i mindre eller större utsträckning inte själv äger makten över sin livssituation.

Ett gott bemötande innebär god förmåga att lyssna, men också att förklara och vara tydlig.

Att du erbjuds en personlig kontaktman som du kan vända dig till

Alla som får en insats i form av vård- och omsorgsboende eller hemtjänst ska erbjudas en personlig kontaktman. Den personliga kontaktmannen är en som arbetar i det arbetslag som ansvarar för ett hemtjänstområde eller en enhet på ett vård- och omsorgsboende där kunden bor.

Kontaktmannen är den som är huvudansvarig för kontakten med den enskilde kunden och att vara en kontaktlänk i kundens nätverk. Så långt som möjligt ska det vara kontaktmannen som själv ger de insatser som är beviljade. Det är möjligt i viss utsträckning, men långt ifrån alltid om insatserna är omfattande.

Det är den personliga kontaktmannen som i första hand samtalar med de närstående om den enskilde kunden vill att närstående ska ha en viktig roll i den vård och omsorg som ges.

Att du erbjuds en individuell planering där du är delaktig i planeringen av det stöd du behöver

De insatser som är beslutade ska planeras tillsammans med kunden. Insatser ska genomföras så långt som möjligt enligt de önskemål kunden har. När det inte är möjligt ska alltid en bra förklaring ges om varför något visst önskemål inte kan tillgodoses. De insatser som ges i äldreomsorgen sker utifrån ett rehabiliterande synsätt. Det innebär att insatserna ska stärka den enskildes möjligheter att leva ett så fritt och självständigt liv som möjligt. I dialogen med den enskilde kunden är det därför vikigt att se och förstå vad det är som bidrar till att stärka möjligheterna att klara sig själv. Det är också olika faktorer som har betydelse i olika skeden av livet, om man är mer eller mindre beroende. Vid ett visst skede i livet, när åldersrelaterade hinder och sjukdom blir dominerande inslag och när livet närmar sig sitt slut är vård och omsorg de allra viktigaste inslagen.

Att synpunkter och klagomål tas på allvar och ska vara lätta att framföra

För många är det svårt att framföra klagomål på sådant som man inte är nöjd med. Det kan innebära att klagomål och synpunkter inte framförs alls därför att den enskilde inte vet hur han eller hon ska framföra dem eller man är rädd för att framföra dem. Det kan också innebära att klagomål framförs på ett sätt som kan uppfattas som otrevligt.

Generellt kan sägas att den enskilde befinner sig i ett underläge i den beroendeställning han eller hon är när det gäller att framföra klagomål och synpunkter. Här som i andra situationer är det viktigt att ha dialogen med närstående, som också kan förmedla de synpunkter som kan finnas.

Förhållningssättet från personal måste alltid vara att förstå att den enskilde kunden befinner sig i ett underläge, en beroendeställning. Det är viktigt att förvissa sig om att den enskilde känner sådan trygghet att hon eller han kan framföra synpunkter och klagomål. I grunden är det positivt att detta framförs, något som också kan leda till förbättringar i stort och som kan vara diskussionsunderlag i arbetslagen om hur vård och omsorg kan bli ännu bättre.

När det gäller klagomål av allvarligare art ska det finnas god kunskap i arbetslagen om hur anmälningar tas emot, dokumenteras och åtgärdas.

Att du alltid kan ha någon närstående med i samtal om du önskar

Närstående är en viktig part när vård och omsorg planeras och genomförs. När närstående finns är det dock alltid viktigt att veta att den enskilde kunden vill att närstående ska vara med i de samtal som rör honom eller henne. Ibland kan inte kunden själv uttrycka hur man ser på närståendes delaktighet. I de allra flesta fall kan man ändå utgå från att den närstående är en viktig person och kan bidra på ett bra sätt till att den enskilde får ett så gott omhändertagande som möjligt. Närstående blir ibland den naturliga samtalspartnern för den personliga kontaktmannen.

Om ingen närstående finns och det är uppenbart att den enskilde kunden behöver någon som bevakar hans eller hennes intressen ska en anmälan om behov av god man eller förvaltare göras.

Att antalet personer som ger stöd ska begränsas så långt som möjligt

Förutsättningarna för att ge insatser är mycket olika från kund till kund. Om insatserna är få och begränsade i tid är det enklare att också begränsa antalet personer som ger dessa. Om det handlar om omfattande insatser, kanske dagligen, behövs många personer. I dessa fall är det ännu viktigare att den personliga kontaktmannen har en god uppfattning om hur insatserna ges och att det sker så långt möjligt på kundens egna villkor.

Att du möter personal med god kompetens

Det finns en god grundutbildningsnivå i omsorgsförvaltningen. Personal utan grundutbildning erbjuds det. Därutöver finns goda möjligheter till fortbildning. Inte minst kommer det att de närmaste åren ske genom ”Kompetensstegen” som omfattar all personal i äldreomsorgen. Det ska därutöver finnas möjligheter till speciella fortbildningsinsatser när det finns behov av det. Teamcheferna är ansvariga för att fånga upp de speciella behov som kan finnas i skilda arbetslag, beroende på vilka kunder man möter.

Att du vid vård i livets slut aldrig behöver vara ensam

Den allra svåraste tiden är när sjukdom och ålder till sist leder till att livet närmar sig sitt slut. Det är svårt för den enskilde själv, men också för närstående och personal. Med de insatser som ges ska vården och omsorgen vid livets slut syfta till att skapa trygghet och lugn. Det är sällan enkelt att veta när livet närmar sig slutet. För trygghetens skull ska den som närmar sig livets slut inte behöva vara ensam. När det är möjligt att ha en uppfattning om det är dialogen med närstående extra viktig.

Att du erbjuds ett inflyttningssamtal när du flyttar till ett vård- och omsorgsboende

Att flytta till ett vård- och omsorgsboende är en mycket speciell händelse. Det innebär att man flyttar från en troligen sedan länge välkänd miljö, men att det av olika skäl inte längre är möjligt att bo kvar där. Det vanligaste är att vård- och omsorgsbehoven blivit så stora att det inte längre känns tryggt och säkert att bo kvar i det ordinära boendet.

Det är ett stort steg att ta att flytta till en boendeform som är annorlunda än ett vanligt lägenhets- eller villaboende. Steget att flytta till ett vård- och omsorgsboende tas i regel också när man är i en omfattande beroendesituation där man behöver hjälp med mycket.

För att inflyttning ska ske tryggt och säkert behövs en noggrann information om vad det innebär att bo på ett vård- och omsorgsboende. Den informationen behöver ofta upprepas flera gånger. I samband med inflyttningen ges information om vad man omedelbart bör känna till om vård- och omsorgsboendet.

Inom två veckor efter inflyttning ska ett mer omfattande inflyttningssamtal ske. Det handlar om ytterligare information om boendet, men främst en möjlighet för den som flyttat in att berätta om sig själv; om sina vanor, behov och vad man tycker är viktigt för att leva ett gott liv.

Att du får möjlighet till regelbunden utevistelse

För de allra flesta människor är det viktigt att komma ut regelbundet. Att bo i ett särskilt boende förändrar inte det. På de flesta vård- och omsorgsboenden finns uteplats eller balkong. En stunds utevistelse där är möjligt i stort sett när som helst. En längre utevistelse med promenad och lite miljöombyte ska erbjudas regelbundet.

Att dina egna morgon- och kvällsvanor respekteras

Att bo i ett särskilt boende ska innebära att man så långt som möjligt kan leva på det sätt man är van vid. Dygnsrytmen är inte densamma för alla. Även om det finns vissa kollektiva rutiner på ett vård- och omsorgsboende; t ex tider för vissa måltider, ska inte detta hindra från att man kan ha de morgon- och kvällsvanor man är van vid. Det kan inträffa att flera personer har samma önskemål om tider som gör det svårt att tillgodose det var och en önskar. I de fallen måste en dialog föras om hur man på bästa sätt ändå kan hitta bra lösningar så att de stämmer med vad som passar den enskilde.

Att du erbjuds aktiviteter enskilt eller tillsammans med andra

Vård- och omsorgsboendet ger möjlighet till social gemenskap och aktiviteter tillsammans med andra. För vissa räcker det med en stunds samtal på egen hand och andra vill vara mer aktiva och umgås med medboende.

Att du får tillgång till en god hälso- och sjukvård

Kommunens sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster ska delta i den individuella planeringen när så behövs. På dagtid ska det alltid vara möjligt att få prata med en sjuksköterska om man så önskar. Viss sjukvård är delegerad till annan personal efter utbildning av sjuksköterska. Information ska ges till den enskilde om sådan delegation.