ADHD står för den engelska förkortningen "Attention deficit hyperactivity disorder", eller på svenska Uppmärksamhetsstörningar och impulsivitet/hyperaktivitet.
<överst på sidan>
AMOR är en förkortning av Antimobbingråd, där elever tillsammans med kurator arbetar förebyggande mot mobbing och annan kränkande behandling.
<överst på sidan>
Betyg Betygssättning är formellt sett en myndighetsutövning. Lärarens bedömning av kunskaperna kan inte överklagas. Terminsbetyg utfärdas vid slutet av varje termin i år 8 och vid slutet av höstterminen i år 9. Slutbetyg utfärdas när skolplikten upphör. För närvarande finns betygsstegen G, VG och MVG, men regeringen har presenterat ett förslag till en ny betygsskala. Propositionen innebär att dagens tre godkända betygssteg kommer att ersättas av fem: A, B, C, D och E.
<överst på sidan>
Betygskriterier preciserar vilka kunskaper som krävs för att få betyget Väl godkänd respektive Mycket väl godkänd. Det högre betygssteget innefattar kraven för det lägre. För att erhålla betyget Väl godkänd skall eleven ha kunskaper enligt samtliga kriterier som gäller för betyget.
<överst på sidan>
Brukare betyder användare av en tjänst. I skolsammanhang avses oftast vårdnadshavare och eleverna/barnen.
<överst på sidan>
Brukarinflytande avser olika relationer mellan brukare och anställda inom kommunal verksamhet, alltifrån samrådsgrupper till styrelser med formell beslutsmakt.
<överst på sidan>
BUF är förkortningen av Barn- och utbildningsförvaltningen i Kristianstads kommun
<överst på sidan>
BUN är förkortningen på Barn- och utbildningsnämnden, som har det politiska ansvaret i förhållande till medborgarna för barnomsorg och utbildning i kommunen.
<överst på sidan>
Didaktik är läran om undervisning; undervisningens och inlärningens teori och praktik. Nya svenska synonymer är lärande, pedagogiskt arbete och utbildningsvetenskap. (från NE)
<överst på sidan>
Elevvården Till elevvårdspersonal räknas skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog och skolläkare. Elevvårdsfrågor behandlas på stödteams- eller elevvårdskonferenser. I elevvårdskonferenser deltar elevvårdspersonal, annan berörd personal samt rektor. Skolan skall ha den enskilde elevens behov och intresse som utgångspunkt för sitt arbete. Det är skolans rektor som har det övergripande ansvaret i dessa frågor.
<överst på sidan>
First Class är namnet på det mail- och konferenssystem som används inom Barn- och utbildningsförvaltningen
. Kallas ibland bara BUf:en, eller BUf-online.
<överst på sidan>
FöreskrifterSkolverket kan besluta om bindande bestämmelser som kallas föreskrifter. En förutsättning är att regeringen har meddelat i en förordning att Skolverket får, alternativt skall, ge ut föreskrifter inom ett visst område. De kan exempelvis gälla kursplaner och betygskriterier, mm.
<överst på sidan>
Förordning En förordning är en rättsregel som beslutas av regeringen. Dessa, liksom lagar och andra föreskrifter, är bindande och ska följas.
<överst på sidan>
FöräldraföreningÅhus Föräldraförening riktar sig till alla föräldrar som har barn inom barn- och skolomsorg inom Åhus/Yngsjö.
Föreningen har till ändamål att:
* verka för att barnen känner sig trygga inom skol- och barnomsorgen
* verka för förståelse mellan barn, ungdomar och vuxna
* arbeta för att förebygga sociala problem hos barn och ungdomar.
Se mer på
http://www.buf.kristianstad.se/aff/start.htm <överst på sidan>
FöräldrarådEtt föräldraråd består av valda föräldrar med barn i verksamheten. Valet sker i början av varje läsår och man väljs för ett läsår i taget. Det finns sammanlagt elva lokala föräldraråd för förskola och skola inom Åhus skolområde. Ett föräldraråd är, som namnet anger, rådgivande (inte beslutande) och arbetar för ett meningsfullt och utvecklande samarbete mellan förskola/skola och hemmet.
<överst på sidan>
Implementera
Implementera betyder helt enkelt att man förverkligar eller genomför en plan eller idé.
<överst på sidan>
IKTIKT = Information, Kommunikation och Teknik
Begreppet IT är numera utvidgat till att omfatta, inte bara informationsteknik utan också kommunikationsteknik.
<överst på sidan>
IUPIndividuell utvecklingsplan är en framåtsyftande planering där läraren, eleven och föräldrarna i samverkan sätter upp mål för elevens lärande på kort och på lång sikt. Den ska grunda sig på den bedömning av elevens lärande och resultat som redovisats vid utvecklingssamtalet. Alla elever skall ha en IUP. Den bör upprättas i samband med utvecklingssamtalet. Läs mer om IUP på vår hemsida under rubriken Kvalitetsarbete.
<överst på sidan>
Kunskap
Förenklat talar man idag om två typer av kunskap, kvantitativ och kvalitativ.
<överst på sidan>
Kursplaner
Kursplanerna kompletterar läroplanen och anger målen för undervisningen i varje enskilt ämne. I kursplanen tydliggörs hur ämnet bidrar till att målen i läroplanen uppfylls samt hur ämnet motiveras utifrån olika samhälls- och medborgarbehov. Kursplanerna är utformade för att klargöra vad alla elever skall lära sig men lämnar samtidigt stort utrymme för lärare och elever att välja stoff och arbetsmetoder. Kursplanerna anger inte arbetssätt, organisation eller metoder.
<överst på sidan>
Kvalitativ kunskap
Detta innebär att eleven ska kunna
använda de begrepp, teorier, modeller och sammanhang som bygger upp tänkandet inom ett ämne. Kvalitativ kunskap hör nära ihop med begreppet
utveckling. Eleven ska kunna visa upp kvalitativa färdigheter för att få de högre betygen.
<överst på sidan>
Kvantitativ kunskap
Denna sätter fokus på olika ämnens faktainnehåll. Förmågor som lära att sig utantill, och drilla färdigheter betonas. Kvantitativ kunskap mäts genom prov där man testar hur mycket eleven minns av undervisningen eller stoffet. Skolverket menar att det inte ska vara möjligt att få ett högt betyg inom ett ämne baserat endast på kvantitativ kunskap
<överst på sidan>
Kvalitetsarbete:
sammanfattande benämning på insatser där kvaliteten och möjligheter till förbättringar uppmärksammas och där förbättringsarbetet planeras, genomförs och följs upp i en kontinuerlig process.
<överst på sidan>
KvalitetsredovisningRedovisning som skall innehålla en bedömning i vad mån de nationella målen har uppnåtts och åtgärder för ökad måluppfyllelse. Lärare, elever och övrig personal skall medverka (dock inte vårdnadshavare).
<överst på sidan>
Livskunskap Livskunskap är ett schemalagt ämne för alla elever i skolområde 6, men också ett synsätt som ska genomsyra vår verksamhet. Syftet är att ge plats till frågor inom normer och värden, genus mm. För arbetet används ett material utifrån Birgitta Kimbers läromedel Livsviktigt, samt EQ-verkstan och Lions Quest. Materialet bygger på en dialog mellan hem och skola, där vårdnadshavarna blir delaktiga i arbetet
.
<överst på sidan>
Lokal arbetsplanDen lokala arbetsplanen anger de metoder som skolenheten eller förskolan arbetar med för att uppnå målen. De lokala planerna upprättas i dialog mellan rektor, personal, föräldrar och elever på varje skolenhet.
<överst på sidan>
Läroplan En läroplan är en förordning som utfärdas av regeringen och som ska följas. Det finns tre läroplaner - en för förskolan (Lpfö 98), en för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och en för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).
<överst på sidan>
MentorMentorskapet bygger på relationer till elever och föräldrar. Att mentorn ser ”helheten” är av största vikt såväl kunskaps biten som elevens sociala situation. I mentorskapet ingår att handleda eleven i allt som påverkar skolarbetet.
<överst på sidan>
MålMålen för det offentliga skolväsendet är av två slag, dels mål som skolan ska sträva efter att eleverna når (
strävansmål), dels mål som skolan ska se till att alla elever kan uppnå (
uppnåendemål). Förskolans mål anger vad förskolan ska sträva efter när det gäller barns utveckling (strävansmål).
<överst på sidan> MåluppfyllelseMåluppfyllelse avser i vilken mån en verksamhet uppfyller de (nationella eller andra) mål som ställts upp för verksamheten. Men också i vilken mån elever på skolan specifikt når de nedbrutna ”skall-målen” från Kursplanerna i grundskolans olika ämnen.
<överst på sidan>
Nationella provI grundskolan finns nationella ämnesprov för årskurserna 5 och 9. Proven i femman är ett erbjudande från Skolverket och de är inte obligatoriska att använda. I många kommuner finns lokala beslut att proven skall användas. Proven i nian skall användas enligt grundskoleförordningen.
<överst på sidan>
Pedagogik är läran om utbildning, framför allt av barn. Ibland menas också strategier och tekniker för undervisning, den akademiska termen för detta är dock egentligen
didaktik.
<överst på sidan>
PortfolioEn portfolio är vanligen en samling skolarbeten som eleven/barnet valt att spara, ibland i överenskommelse med pedagog/mentor. Varje barn/elev har sin mapp/portfolio där de olika arbetena sparas. Eleven kan följa sin egen utveckling läroprocess och lär sig genom att reflektera. Vad lärde jag mig? När lärde jag mig? osv. Eleven äger sin portfolio.
<överst på sidan>
Skola 24
Skola 24 är ett internetbaserat informationssystem för skolan. Systemet är till för att informera föräldrar om frånvaro, uppförande och omdöme om det egna barnet. Dessutom kan man sjukanmäla sitt barn via Skola 24. Varje förälder ska få ett eget konto där man när som helst kan logga in i systemet.
<överst på sidan>
Skolbarnsomsorg vänder sig till barn till och med tolv år som går i skolan (förskoleklass eller obligatorisk skola). Kommunerna är skyldiga att tillhandahålla skolbarnsomsorg till barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar eller då barnet har ett eget behov av verksamheten.
<överst på sidan>
Skolhälsovård
När barnen börjar skolan tar skolhälsovården över från barnhälsovården, BVC. Alla elever från förskoleklass och upp till och med gymnasiet erbjuds skolhälsovård. Att besöka skolhälsovården kostar ingenting. I skolhälsovården arbetar skolläkare och skolsköterska. Skolläkaren är ofta specialist i allmänmedicin eller barnläkare. Skolsköterskan är ofta distriktssköterska eller barnsjuksköterska. Skolläkaren och skolsköterskan har tystnadsplikt och följer samma sekretessregler som annan sjukvårdspersonal.
<överst på sidan>
SkollagenLagen anger övergripande mål för utbildningen i skola och vuxenutbildning samt övergripande riktlinjer för hur skolans verksamhet skall utformas.
I skollagen finns bestämmelser om vilka grundläggande krav som ställs på kommunerna. Där finns också bestämmelser som är riktade till elever och föräldrar, nämligen sådana som rör skolplikt och rätten till utbildning.
Läs mer på Skolverket>><överst på sidan>SkolplanSkollagen säger att det i alla kommuner skall finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende skall utformas och utvecklas. Skolplanen anger även vad som skall göras och utvecklas och vilka mål som skall prioriteras i skolverksamheten. Denna plan för förskola och skola ska ligga till grund för de lokala arbetsplaner som upprättas på varje skolenhet.
Läs Kristianstads kommuns skolplan. <överst på sidan>
SkolverketSkolverket är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet för barn, ungdomar och vuxna samt för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Skolverket leds av en generaldirektör och för att stärka kvaliteten och samhällsförankringen har ett insynsråd tillsatts av regeringen.
Läs mer>><överst på sidan>
Skriftligt OmdömeI juni 2008 tog regeringen beslutet att införa skriftliga omdömen för alla elever från årskurs 1. Förordningen gäller från och med 1 juli. vilket i praktiken innebär att alla elever redan hösten 2008 ska få skriftliga omdömen i samtliga ämnen. Detta görs genom att
IUP:n kompletteras med omdömen över elevens kunskapsutveckling ämnesvis från och med årskurs 1.
Det tidigare förbudet mot att ge information till elev och föräldrar i form av betygsliknade omdömen tar bort och ger skolorna större frihet att själva utforma elevens omdömen. Rektor kan också bestämma om annan typ information bör finnas med i omdömet. Exempel på sådan information skulle kunna vara omdöme av elevens sociala utveckling, närvaro/frånvaro eller annan typ info som rektor och lärare anser vara viktigt.
Läs mer på Skolverket>>
<överst på sidan>
SträvansmålMål att sträva mot beskriver den inriktning undervisningen ska ha när det gäller att utveckla elevernas kunskaper. Mål att sträva mot ska styra all planering av undervisning genom hela grundskolan.
<överst på sidan>
Elevvårdsfrågor behandlas på stödteams- eller elevvårdskonferenser. Oedet stödteam används ibland som synonymt med stödteamskonferens, men kan också avse elevvårdspersonal.
Se elevvården <överst på sidan>
Mål att uppnå beskriver en miniminivå av kunskaper som eleverna ska utveckla under skoltiden. Mål att uppnå för skolår fem kan förstås som en indikation på om undervisningen leder till att eleverna utvecklar kunskaper i linje med läroplanens och kursplanernas mål. Mål att uppnå för skolår nio beskriver en lägsta nivå av kunskaper som skolan ansvarar för att eleverna får möjlighet att utveckla. De fungerar också som underlag för betyget Godkänd.
<överst på sidan>UtbildningsinspektionInspektion som genomförs av Skolverket under en 6-års period i samtliga kommunala och fristående skolor, inklusive vuxenutbildning. När det gäller förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg fokuseras inspektionen på huvudmannens sätt att ta ansvar för dessa verksamheter. Inspektionen ska ta fram fakta och ge en bild av hur det står till i en kommun eller en skola. Som en följd av vad som kommer fram leder en inspektion till konkreta krav eller förslag på åtgärder som en kommun ska eller bör vidta.
<överst på sidan>
Utvecklingssamtalska genomföras minst en gång per termin. Elev och vårdnadshavare ska ha haft tillgång till dokumentation om elevens utveckling i förväg. Utvecklingssamtalet bör vara en trepartssamtal mellan jämlika parter där lärare/mentor, elev och vårdnadshavare kommer överens om hur elevens utveckling kan främjas, samt ansvarsfördelning för utvecklingen. Samtalet ska utgå från det förra samtalet och blicka framåt mot nästa. Det ska fokusera på elevens kunskapsutveckling men också ta upp social och personlig utveckling.
<överst på sidan>
Vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (det vill säga är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan antingen vara en eller båda föräldrarna eller en person utsedd av domstol. Innan domstolen avgör vem som ska bli vårdnadshavare genomförs en vårdnadsutredning. Vårdnadshavaren är normalt också förmyndare för barnet. En äldre synonym till vårdnadshavare är målsman.
<överst på sidan>
ÅtgärdsprogramOm det genom uppgifter från skolans personal, en elev, dennes vårdnadshavare eller på annat sätt har framkommit att eleven behöver särskilda stödåtgärder, eller inte når målen för godkänt, skall rektorn se till att åtgärdsprogram utarbetas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta vid utarbetande av programmet. Rektor har huvudansvar. Åtgärdsprogram kan inte ersätta en IUP. (Grundskoleförordningen 5 kap 1 §)
<överst på sidan>