Våra förutsättningar - staden mitt i vattenriket

Stadens placering

Där Kristianstads kommun nu är belägen fanns förr en havsvik. Stora delar av kommunen ligger idag inom de mest låglänta områdena i Skåne och stora våtmarksområden finns här. Staden Kristianstad anlades av Christian IV 1614, som en fästning på en halvö i ett vattenrikt område för att omgivande vatten skulle vara ett skydd mot angripare. Omkring 1860 vallades Nosabyviken in, vilken var en stor vik av Hammarsjön, för att göra mer mark tillgänglig, bl.a. för odling. De torrlagda delarna är belägna under havsytans nivå och Sveriges lägsta markpunkt finns nära Kristianstads centrum, - 2,41 m under havsytan.

Vid lägsta punkten. Foto: Karin Magntorn

Vattnet - en tillgång och ett hot

Våtmarksområdet Kristianstad Vattenrike, som omfattar Helge ås nedre avrinningsområde, är sedan 2005 klassat som biosfärsområde av UNESCO. Kristianstad har ett unikt läge omgivet av Helge å och vidsträckta strandängar. Helge å är ett vattendrag som till stor del har kvar sina naturliga vattenståndsvariationer och därför skiftar Vattenriket årligen skepnad beroende på om vattnet är högt eller lågt. Helge å svämmar varje år ut över vidsträckta strandängar och sumpskogar. I kulturlandskapet finns många av det gamla bondelandskapets växter och djur fortfarande kvar. Merparten av naturvärderna är beroende av hävd, i form av slåtter och bete, och av de årliga översvämningar som skapat en stor artrikedom i Vattenriket. Strandängarna blir varje vinter och vår översvämmade av Helge å, och förutsättningar för ett fantastiskt rikt fågelliv skapas. I anslutning till detta område häckar 120-130 arter, varav ett 20-tal finns med på de nationella rödlistorna.

Men närheten till vattnet har också genom alla tider hotat staden Kristianstad och dess omgivningar. Helge å är Skånes största å och kan tidvis stiga ett par meter. Vid exceptionella väderleksförhållanden, med stora flöden och höga vattenstånd i Helge å och Hammarsjön, finns risk för att staden översvämmas.  Under senare delen av 1800-talet och i början på 1900-talet drabbades Kristianstad av flera stora översvämningar. Det högsta vattenståndet hittills uppmättes 1928 och var då +2,23 m ö h. Under översvämningen 2002, då vattenståndet var +2,15 m ö h, var det mycket nära att de gamla vallarna brast.   

Det kraftigt varierande vattenståndet har gjort att Kristianstads kommun har ett väl utvecklat arbete när det gäller översvämningsskydd och planering för att minska effekterna av översvämningar. Därför är kommunen jämförelsevis väl rustad för en framtid med ett förändrat klimat, där översvämningar kan bli vanligare.