Vill ni komma på studiebesök?

Värme

• Allöverket. Allöverket är kommunens kraftvärmeverk och den satsning som genererat de största koldioxidbesparingarna i kommunen, ca 75 000 ton. Här eldas biobränslen till 97% och det mesta är flis eller pellets.
• Lokalt värmenät. I tre orter i kommunen, Fjälkinge, Vä och Åhus har småskaliga värmeverk byggts. De försörjer orterna med värme producerad ur biobränslen. 
• Halmpanna. På Önnestadsgymnasiet finns en halmeldad panna som förser skolan med värme. 
• Pelletspanna. Antalet hushåll som har pellets som värmekälla ökar kontinuerligt i Kristianstad. Kommunen har haft projekt där bidrag delats ut till hushåll som konverterat från olja till pellets. Det finns också ett flertal större pelletspannor, t.ex. i en handelsträdgård och i flera av de kommunala lokalerna t.ex. skolor. 

Biogas

• Karpalund. I Karpalund samrötas organiskt hushållsavfall, organiskt avfall från livsmedelsindustrin och gödsel och biogas bildas. Biogasen är ett förnyelsebart bränsle som kan användas både för fordonsdrift och som bränsle i fjärrvärmen. Kvar efter processen blir en näringsrik rötrest som används som gödsel i jordbruket. 
• Reningsverket. I Kristianstads centrala avloppsreningsverk bildas biogas ur avloppslammet. Tidigare facklades gasen bort men nu tas den tillvara och används som fordonsgas eller som bränsle i fjärrvärmen.
• Reningsanläggning för biogas. För att gasen som bildas i Karpalund och i reningsverket ska kunna användas för fordonsdrift måste den renas från koldioxid. Detta görs genom att gasen ”tvättas” så att koldioxiden följer med vattnet och nästan ren metangas blir kvar.
• Tankstation för biogas och bussdepå. Biogasen kan användas i både lätta och tunga fordon och den komprimeras inför tankningen. De flesta fordon tankas med snabbtankningen, som går på 2-3- minuter. Stadsbussarna i Kristianstad är dock så många och tankas ofta samtidigt och därför används långsamtankning för dessa, vilken oftast sker över natten.

Övriga förnyelsebara energikällor

• Vindkraftverk. I arbetet med att komma bort från beroendet av fossila bränslen har Kristianstads kommun även satsat på vindkraftverk. I kommunen finns idag 18 vindkraftverk och fler är planerade.
• Solenergi. Österängs bostadsområde hör till det så kallade miljonprogrammet. I samband med en renovering av husen installerades både solceller och solfångare. Solcellerna ger ca 11 MWh per år till elnätet och solfångarna, som idag tillsammans ger ca 100 MWh men som enligt planerna ska bli fler, försörjer lägenheterna med varmvatten.

Avfall

• Snårarp. I kretsloppsparken i Snårarp sorteras avfall och skickas därefter till den behandling som är lämpligast. Stora mängder material kan återvinnas, trädgårdsavfall komposteras och brännbart material skickas till förbränning. Sedan parken togs i bruk 2001 har mängden avfall som deponeras minskat med ca 40 000 ton per år.

Skyddsåtgärder i samband med klimatförändringen

• Invallningen. Stora delar av Kristianstad är beläget under havsytan. År 2002 drabbades Kristianstad av en stor översvämning. I en framtid med ett förändrat klimat är det troligt att översvämningar blir ännu vanligare. Efter översvämningen 2002 har ett arbete påbörjats med att bygga vallar längs med Helge å och Hammarsjön för att förhindra nya översvämningar. Detta är ett stort projekt som kommer att kosta mellan 200 och 300 miljoner kronor.