Vad innebär växthuseffekten?

I atmosfären finns det gaser som hindrar en del av värmen från den inströmmande solstrålningen att åter strömma ut i rymden. Gaserna fungerar på samma sätt som glaset i ett växthus. Utan denna naturliga växthuseffekt skulle jordens klimat vara 15 – 30°C kallare. Sedan människan började förbränna fossila bränslen i stor skala har mängden växthusgaser i atmosfären ökat kraftigt. Ökningen av halten växthusgaser i atmosfären bidrar till att medeltemperaturen på jorden ökar och att
klimatförändringar uppstår.

Förutom utsläppen av växthusgaser bidrar avskogningen i världen till växthuseffekten. Den gas som bidrar mest till växthuseffekten är koldioxid. Utsläppen av koldioxid beräknas ensamt stå för 60 % av växthuseffekten. Atmosfärens koldioxidhalt är cirka 30 % högre än förindustriell tid. Utsläppen av de övriga fem gaserna är betydligt mindre än koldioxidutsläppen, men de har starkare påverkan på klimatet. Exempelvis påverkar ett kilo metan klimatet lika mycket som 21 kilo koldioxid. Halterna i atmosfären av växthusgaserna metan och lustgas har ökat kraftigt. Metanhalterna har ökat med 100 % och halterna av lustgas med 15 % sedan förindustriell tid.

Sedan 1860 har jordens medeltemperatur ökat med 0,6°C. De två senaste decennierna har varit de varmaste under 1900-talet. Temperaturhöjningen är den snabbaste de senaste 1000 åren. Hur mycket av temperaturhöjningen som ingår i en naturlig temperaturvariation är omtvistat. Inom ramen för FN: s expertpanel för klimatfrågor (IPCC) samlas ett stort antal forskare för att studera växthuseffekten och dess påföljder. Forskarna i panelen är överens om att människans aktiviteter står för merparten av den temperaturhöjning som skett under de senaste hundra åren. De studier som har gjorts av IPCC visar att jordens medeltemperatur höjs med 1,4 –5,8°C under de kommande hundra åren om inga åtgärder vidtas för att hejda klimatförändringen.