Småskalig vedeldning

I dagens samhälle bor vi tätt intill varandra och har ofta små tomter. Därför är det viktigt att vedeldning sker på ett bra sätt. Eldas det i braskaminer och pannor i tätbebyggda småhusområden uppstår ofta problem med luftvägsirritationer, dålig lukt, sot och nedsmutsning. Detta är varken bra för luftkvaliteten eller grannsämjan. Särskilt drabbade är de som har hus med fläktstyrd ventilation där luften tas in på ett enda ställe. På denna sidan kan du läsa några tips på hur du kan elda på ett bra sätt.

Är förbränningen bra?

Enklaste sättet att kontrollera om du har en god förbränning är att gå ut och titta på röken.
Vid ofullständig förbränning får du svart rök med kraftig lukt. Gulaktig lukt betyder att den innehåller mycket tjärämnen.
Eftersom det alltid finns en mängd vatten i veden kommer röken ofta att vara vit av vattenånga, som kondenserar i den kallare luften.
Varma dagar är röken vid god förbränning i det när maste osynlig och ses bara som värmedaller.

Veden

Nyhuggen ved innehåller 45 -50 % vatten, torkad ved ca 20 %. Avverka veden under vinterhalvåret och låt den torka ute under sommaren. Det är bäst om veden sedan kan lagras inomhus, åtminstone några veckor innan den skall användas. Om du lagrar ved utomhus -se till att den ligger skyddad för regn! Vid eldning med fuktig ved är det svårt att uppnå tillräckligt hög temperatur för förbränningen eftersom en stor del av värmen går åt för att torka bränslet. Följden blir stora utsläpp av sot och tjära.

Pannan

De flesta äldre kombipannor som idag används för vedeldning är inte miljögodkända. De är ofta konstruerade på ett sätt som gör dem olämpliga för kontinuerlig vedeldning. Förbränningen är ofta dålig och verkningsgraden lägre än i pannor avsedda för enbart ved. På senare år har dock miljögodkända kombipannor kommit ut på marknaden. Vid nyinstallation -köp enbart miljögodkänd utrustning med möjlighet till ackumulering av värme!

På statens provningsanstalts hemsida kan du söka efter miljögodkända pannor och information om vedeldning. Länk till Statens Provningsanstalt.

Det bör vara en självklarhet att pannan ska vara ansluten till en ackumulatortank. Med en ackumulatortank på en kubikmeter kan hela mängden ved i pannan slutförbrännas och energin lagras utan att lufttillförseln stryps. Pyreldning ska undvikas.

Skorstenen

En panna med rökkanal som är byggd för oljeeldning är inte lämplig för kontinuerlig vedeldning. Detta beror på:

högre rökgastemperatur vid vedeldning, vilket medför större påfrestningar på skorstenen och risk för överhettning i omgivande material, speciellt stålrörsskorstenar,
större gasflöde vid eldning av ved. Detta betyder att man behöver en större skorstensarea eller måste installera rökgasfläkt för att få tillräckligt drag. För trång skorstenspipa medför minskad lufttillförsel till eldstaden med risk för dålig förbränning och utsläpp av sot och tjära.

Minneslista för dig som eldar med fasta bränslen

Använd ett för anläggningen lämpligt bränsle.
Se till att lufttillförseln är tillräcklig.
Se till att du har en ordentlig glödbädd när bränslet läggs på.
Braselda. Det är bättre att elda rejält en gång vid maximal effekt än att ”pyrelda” under hela dagen. Det kräver visserligen en ackumulatortank, men tanken både minskar arbetsinsatsen och är bra för miljön. Utsläppen minskar upp till 90 % om du ansluter en ackumulatortank.
Sot- och tjäravsättningar på glasluckor, pannväggar och i rökgången tyder på att lufttillförseln är dålig. Om förbränningen varit bra får du bara kvar litet ljust grå aska i eldstaden.
Lär känna din eldningsanläggning. Det kan behövas viss övning för att uppnå ett bra eldningsresultat. Rök, lukt och sotbildning ger bra indikationer för att bedöma om du eldar rätt.
Använd inte fuktig ved.
Elda inte avfall. Det är förbjudet.
Anmäl till skorstensfejarmästaren när du ska börja elda med annat bränsle, eftersom skorstenen måste sotas med tätare intervall. Fråga honom också om skorstenen är lämplig.
Sist men inte minst viktigt. Tag hänsyn till dina grannar. Vissa människor, t.ex. astmatiker kan vara mer känsliga för rökgaser än andra.

Olägenhet för människors hälsa

Om olägenhet för närboendes hälsa uppstår på grund av utsläpp från vedeldning kan miljö- och hälsoskyddsnämnden meddela eldningsförbud. Detta oavsett om eldningsanordningen är miljögodkänd eller om miljö- och hälsoskyddsnämnd och byggnadsnämnd tidigare godkänt installationen. I tätbebyggelse, t.ex. radhus och kedjehus, är risken för att olägenhet för närboendes hälsa ska uppstå så stor att vedeldning bör undvikas.

Ladda ner Naturvårdsverkets broschyr Elda Rätt! (pdf-fil 795 kB)

Ladda ner informationsblad om vedeldning (pdf-fil 110 kB)