Sadie Jones
Sadie är uppvuxen och bor i London. Hon försökte under många år slå sig fram som manusförfattare för film och TV, men fick sitt genombrott först med debutromanen Den utstötte 2008. Den blev nominerad till det brittiska Orangepriset, vilket innebar placering på diverse topplistor och lansering på 20 olika språk.
Det är lätt att dra paralleller till Ian McEwan, när man ska beskriva Sadie Jones författarskap. Det karaktäriseras av ett kyligt registrerande, också då hon beskriver människors innersta tankar och känslor. Debutromanen Den utstötte utspelar sig på 50-talet, i Waterford, strax utanför London. I centrum står Lewis, en tioårig pojke som kommer att bli vittne till hur hans mamma drunknar, då de tillsammans begivit sig för att bada. En ren och skär olycka som Lewis inte har någon som helst skuld i. Men Lewis sluter sig alltmer inom sig själv. Aggressioner sipprar fram och kommer att drabba hans omgivning. Romanen utspelar sig under en ekonomisk boom. Men det samhälle Lewis är en del av har ingen aning om vart det är på väg, eller varför. Fadern, Gilbert, orkar inte konfronteras med sina upplevelser under kriget, lika lite som han orkar se sin egen sons öde. Här vilar en djup tragik som Sadie Jones på ett nyanserat och känslosamt vis lyckas mana fram.
Också hennes följande roman, Små krig (2009, Small Wars), utspelar sig på 50-talet. Nu är skådeplatsen Cypern, där britterna innehar överhöghet. Emellertid är möjligheterna att upprätthålla lag och ordning inte helt enkla. Minoriteter bland lokalbefolkningen konspirerar mot varandra. Greker, grekcyprioter och turkcyprioter gör vad de kan för att oroa och förnedra britterna. Mitt i detta virrvarr placerar Sadie Jones sina huvudpersoner, majoren Hal Treherne och dennes unga och vackra hustru Clara. Tillsammans har paret två små döttrar. Sadie Jones skildrar ingående familjens umbäranden. Det är inte enkelt att hålla samman en familj, mitt uppe i en krigsskådeplats. Vad som är moraliskt rätt och fel ställs på sin spets i denna nyanserade berättelse.
Lena Einhorn
Hon har tidigare varit verksam som läkare, men numera författare och regissör på heltid. Dotter till Nina och Jerzy Einhorn och syster till Stefan Einhorn.
Boken Ninas resa från 2005 tilldelades Augustpriset för bästa fackbok. Boken blev också film och den vann två Guldbaggar och även Göteborgs stora filmpris.
2006 kom Vad hände på vägen till Damaskus?, där hon gämför Nya testamentet med samtida historiska uppgifter. Hon kommer fram till att Jesus och Paulus var egentligen samma man.Bland Lena Einhorns övriga produktion märks filmen Handelsresande i liv.
I sommar gör hon romandebut med boken Siri. Där hon skildar August Strindbergs första fru Siri von Essens liv.
Jörn Donner
Denne mångsidige kulturpersonlighet firar 60 år som författare, debutboken hette Välsignade liv och utkom 1951. Efter en avlagd fil.mag. i språk och litteratur vid Helsingfors universitet, har han varit verksam som journalist, filmregissör och -producent. Han har varit samhälleligt engagerad både som riksdagsman och kommunalpolitiker. Mellan åren 1978 och 1982 var han chef för Svenska filminstitutet. Åren 1995-1996 var Donner generalkonsul i Los Angeles och 1996-1999 europarlamentariker (SDP). Åren 2005-2008 var Donner ordförande för Helsingfors Kultur- och biblioteksnämnd. Hans litterära storverk är romanserien om släkten Anders, som inleddes år 1974 med romanen Nu måste du ( eller Den sista sommaren). Romanen Far och son, som ingick i serien, tilldelades Finlandiapriset år 1985. Serien avslutades år 2001 med Hjärtat är en svekfull vän.
Förutom reportage och romaner har Jörn Donner även skrivit en självbiografisk bok med titeln Varför finns jag till (1998), några företagshistoriker och en uppmärksammad bok om Ingmar Bergmans filmer med titeln Djävulens ansikte.
En kulturpolitisk insats som år 2002 belönades med en utmärkelse av kommittén för Finlands bokkonst, var utgivandet av en serie klassisk och modern finlandssvensk lyrik, Den finlandssvenska dikten. En del av upplagan skänktes till de finlandssvenska skolorna. Svenska
litteratursällskapet i Finland hedrade Jörn Donner på sin årshögtid 5 februari 2002 med sitt största pris, Tollanderska priset. I december 2004 tilldelades Donner Svenska Akademiens Finlandspris för "betydlsefulla insatser inom Finlands svenskspråkiga kulturliv".
Donner har dessutom regisserat femton filmer och producerat många. År 1984 mottog han en Oscar som producent för Ingmar Bergmans film Fanny och Alexander.
I år är han aktuell med en bok om den finske krigshjälten Mannerherim.
"Att följa Mannerheim är att jaga en skugga eller ett fotografi som långsamt förlorar sina färger", inleder Jörn Donner sin bok om en av Finlands mesta "kändisar", den gåtfulle fältmarskalken som ledde landet under tre krig.
Lars Gustafsson
författare, professor i filosofi i Austin USA 1974. Debuterade 1957 med romanen "Vägvila". Andra kända titlar är romansviten "Sprickorna i muren", inledd med "Herr Gustafsson själv" (1971), "Yllet" (1973) och "En biodlares död" (1978). Böckerna präglas av att existentiella frågor blandas med det absurda och det komiska, ofta i form av insprängda science fiction-inslag. Sedan publikationen av Sprickorna i muren har Gustafsson internationellt betraktats som en av Sveriges viktigaste författare.
1983 bosatte Gustafsson sig i Austin i Texas där han var professor i filosofi och germanska studier vid University of Texas fram till maj 2006.
Gustafsson kritiserades mycket av vänstern under 70-talet. Enligt Thomas Nydahl var denna kritik för Gustafsson skälet för att flytta. Gustafsson själv har sagt att han flyttade eftersom han ”tillhörde en författargeneration som ville ut i världen, bort från det provinsiella Sverige”. Gustafsson angav även sitt andra giftermål som ett skäl för att flytta till Amerika. Han sa att det var hans fru Alexandra Chasnoff ”som ville hem till Texas igen, och som drog med mig dit”. Dessutom ansåg han att Sverige hade utvecklat en "mjuk totalitarism".2006 flyttade han tillbaka till Sverige och bosatte sig på Södermalm i Stockholm.
Lars Gustafsson har under sin långa karriär inte bara varit en produktiv diktare och kritiker, utan han har också skrivit många romaner och gör det fortfarande. Då Gustafssons romaner tillkom under en lång period, har hans skrivsätt utvecklats i enlighet med de olika rådande litterära och filosofiska strömningarna (och alltså tidsandan). Hans litterära verk kan stort sett delas upp i ett äldre och ett yngre författarskap. Gustafsson har ofta yttrat sig om poesi. Hans uppfattning är att språket står i diktens medelpunkt. Han skiljer då mellan vetenskapligt och poetiskt språk: det vetenskapliga språket har ett universellt värde och är allmängiltigt, det poetiska språket däremot kan aldrig ha en annan ambition än att gälla för individen. I genuin poesi finns inga generaliseringar.
INSTÄLLT
Niels Fredrik Dahl
Norsk författare, bosatt i Oslo. Niels Fredrik Dahl är utbildad journalist och innan han blev författare på heltid arbetade han i flera år på Ny Tid. Han har gjort sig känd som en mångsidig skribent. Utöver journalistik har han författar revy- och sångtexter, lyrik och dramatik. Han har också varit verksam som översättare.
Dahl debuterade som lyriker 1988 och har därefter publicerat flera diktsamlingar. När det gäller insatserna som dramatiker kan nämnas att han 2002 fick Ibsenpriset för skådespelet "Som torden". 1997 kom hans första roman, "Journalisten".
2002 kom På väg till en vän, den roman som blivit Niels Fredrik Dahls stora genombrott. Den belönades med Brageprisen, den norska motsvarigheten till vårt Augustpris, och har senare översatts till en rad språk.
Den följdes av ”Förra sommaren” och våren 2011 utkom romanen ”Herre”.
Romanen ”Herre” är en närgången och ömsint gestaltning av Bernhard Herres liv, en sorglig berättelse om en man som rör sig strax utanför tidens stora frågor om nationalism och en ny norsk dikt, som inte lyckas göra den förväntade ämbetsmannakarriären, som degraderades socialt av faderns konkurs och alltmer drog sig undan till ensamheten i naturen. Och på så sätt formar den sig till ett allmängiltigt porträtt av en man som lever sitt liv genom andras passioner, som lånar sitt ljus av andra.”
Katarina Mazetti
Katarina Mazetti får piratenpriset för 2011!
Hon tilldelas priset av en enig jury "för ett engagerat, mångsidigt författarskap och en outsinlig berättarglädje som bjuder alla åldrar på uppsluppet allvar och vemodig komik". Priset som är på 75 000 kr utdelas i Fritjof Nilsson Piratens hemby Kivik den 18 juli.
Hon är en rapp och vass samtidsskildrare som med en stor portion humor skriver om allvarliga företeelser. Hennes roman "Grabben i graven bredvid", har sålts i 450 000 exemplar i Sverige och filmen med samma namn har setts av över en miljon svenskar.
Grabben i graven bredvid har utkommit i en rad länder. I Frankrike har den sålt nära 400 000 exemplar och har legat på pockettopplistan i mer än 40 veckor. Uppföljaren Familjegraven gick när den släpptes i mars 2011 direkt in på den franska försäljningslistans andra plats. Grabben i Graven bredvid går även för fulla hus som teaterföreställning i Frankrike. Hösten 2011 har den premiär som teater i Spanien. Den franska filmversionen beräknas ha premiär under 2012.
Katarina Mazetti debuterade 1989 med bilderboken "Här kommer tjocka släkten!", illustrerad av Gunna Grähs. Hon har även skrivit ungdomsböcker, som t ex den Augustnominerade Det är slut mellan gud och mig, innan hon fick sitt stora publika genombrott med Grabben i graven bredvid. Den har sedan följts av flera romaner för vuxna, som Familjegraven, Tyst, du är död!, Tarzans tårar, Mitt himmelska kramdjur och Mitt liv som pingvin.
Hon medverkar även i Vem gråter för Gemma Blomhoff? Fredag den 2 september kl. 20:30.
Karin Brunk-Holmqvist
Hon debuterade som författare sent i livet och vägen dit gick via scenskola, socionomstudier, politik och statistroller i HasseåTage filmer. 1996 kom hennes första bok, diktsamlingen Nära verkligheten som hon bekostade ur egen ficka. 1998 kom hennes kanske mest kända bok Potensgivarna som har sålt i 150 000 exemplar och förlaget har tryckt 14 upplagor hittills. Boken har getts ut på tyska och danska och filmrättigheterna är sålda. Boken gick även som sommarföljetong med författaren som uppläsare.
Under flera år var hon krönikör på Radio Kristianstad och har samlat flera av sina krönikor i boken Om mintgrodor och förlorade illusioner som gavs ut 2001. Romanen Villa Bonita släpptes 2006 och har översatts till tyska och gavs ut av det stora förlaget Pipers 2007. Samma år släpptes boken Mintgrodornas återkomst som är ytterligare en samling krönikor.
Hennes senaste bok Sirila gentlemen sökes kom 2008 och handlar om Alma och Margit, två ensamstående äldre damer som ger sig ut på äventyr när deras hus rivs av kommunen.
Morten Ramsland
Han föddes 1971 på Fyn i Danmark. Han debuterade som 22-åring med diktsamlingen Når fuglene driver bort och fortsatte att skriva dikter men utan framgång.
1998 kom hans första roman Akaciedrømmar vars mottagande inte levde upp till hans högt ställda förväntningar. Sitt stora litterära genombrott fick han med romanen Hundhuvud.
Han påbörjade arbetet med romanen efter att ha rest i Indien och Nepal. Boken tog honom fem år att skriva och belönades med flera litterära priser däribland danska bokhandlarnas pris, danska radion P2s romanpris och läsarnas bokpris. Romanen har översatts till 13 språk.
Hundhuvud är en burlesk släktkrönika som utspelar sig i Danmark och Norge och rör sig från 1930 till nutid, berättad av barnbarnet Asger som samlar ihop släktens alla absurda och dråpliga historier.
Fredrik Sjöberg
författare, översättare och biolog, han är även verksam som kulturskribent och recensent på Svenska dagbladet. Debuterade som författare med boken På maktens tröskel 1988. Han har belönats med flera framstående priser bl.a. De nios vinterpris,
Änglamarkspriset 2006 och En bok för allas litterära humorpris. Han är även hedersdoktor vid Lantbruksuniversitet. 2009 släpptes även hans senaste bok Russinkungen som är den tredje delen sin halvt självbiografiska essätrilogi som även innehåller böckerna Flugfällan och Flyktkonsten. Flugfällan nominerads till Augustpriset 2004
Kajsa Grytt
svensk punkikon, gitarrist, sångerska och låtskrivare.
Kajsa Grytt var sångerska och gitarrist i bandet Tant Strul 1979-1985 och i duon Kajsa och Malena 1985-1988 samt 1998; hon skrev också de flesta av låtarna. 1990 bildade Kajsa kortvarigt duon De missanpassade tillsammans med Johan Johansson från KSMB.
Grytt är nu soloartist som gjorde en kritikerrosad comeback 2003 och sedan dess har hon ofta spelat med David Giese. Hon har hittills gjort fyra soloplattor - på den näst senaste ("Brott & straff", släppt i mars 2006) har flera av låtarna texter skrivna av kvinnliga fångar i Sverige. På samma platta sjunger Grytt också duett med Joakim Thåström. Kajsa Grytt var omslagsflicka på Situation Stockholm nr 104, i december 2005.
Tant Strul återförenades tillfälligt vid tre tillfällen: två gånger hösten 2004 och en tredje gång våren 2005. Åren 2008-2009 spelade Kajsa Grytt, Liten Falkeholm och Nike Markelius åter tillsammans i bandet Aunt Fuzz med nyskrivna låtar.
Från 2009 satsade Kajsa på nya solo-låtar och började samtidigt skriva en självbiografisk bok. 2011 gav hon ut skivan En kvinna under påverkan och den självbiografiska boken Boken om mig själv.
Mara Lee
Mara Lee är bosatt i Stockholm och är verksam som forskare vid konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet, och har undervisat på Biskops Arnös författarskola i många år, samt på Konstfack och Konsthögskolan i Umeå m.m. Hon har också översatt den kanadensiska poeten Anne Carson.
Tidigare har hon gett ut två uppmärksammade diktsamlingarna Kom och Hennes vård. Hon debuterade som romanförfattare 2007 med den internationellt uppmärksammade Ladies.
Under 2011 kom hennes andra roman Salome.
Salome är en rasande uppgörelse med våra invanda föreställningar kring kön och begär, offer och förövare där den unga flickans kropp, tonåringen, står i centrum. I Salome utmanar Mara Lee våra förväntningar med sin suggestiva, särpräglade romankonst.
En laddad skildring av ungt tonårsliv på åttiotalet och samtidigt en modern iscensättning av Salome-myten. Elsa Mo är 14 år och folkhemsprinsessa. Hon bor i det lilla samhället Ormby i norra Skåne och hennes liv kretsar kring skolan, kompisarna och dansen.
"Jag läser andlöst och längtar redan efter nästa roman av Mara Lee."
Helsingborgs Dagblad
Magnus Dahlström
Han blev med sina första prosaböcker Papperskorg (1986) och Fyr (1987) snabbt en av den unga litteraturens mest omtalade författare. Parallellt med prosan etablerade han sig som en både respekterad och omdebatterad dramatiker, inte minst med Järnbörd (1989), om en grupp människor som bekänner de mest gruvliga brott för varandra. Han har sedan dess gett ut ytterligare ett par romaner, Nedkomst och Hem, den sistnämnda belönades med Sveriges Radios romanpris 1997.
Hans nya roman Spådom är en stor händelse. Med samma skärpa som i tidigare pjäser och romaner skildrar han några personer - en läkare, en polis och en socialarbetare - som är fast i sina egna ordningar, sina egna mallar och föreställningar. Spådom är en roman i tre delar, sammanlänkade likt tre delar i ett drama, om myndighetsutövare som inte förmår se gränserna för sin myndighet, inte ens gränserna mellan sig och omvärlden. Det är en bok som bär på en stark känsla av hot, berättelser om det påträngande behovet av förändring.
Eva Ström
bosatt i Kristianstad, utbildade sig till läkare men är sedan flera år verksam
på heltid som författare och litteraturkritiker. Hon är lyriker och prosaist. Som kritiker skriver hon främst i Sydsvenskan.
Hon debuterade 1977 med diktsamlingen Den brinnande zeppelinaren och fick två år senare ett genombrott med sin andra diktsamling, Steinkind.. Hennes första roman, Det mörka alfabetet, publicerades 1982.
Hennes senaste diktsamlingar har varit upptagna av tillståndet i världen och har en mörk grundton - det gäller i synnerhet Brandenburg och Revbensstäderna, där hon på en gång är klarsynt och medlevande. För Revbensstäderna blev hon belönad med Nordiska rådets litteraturpris 2003.
En essä om hennes författarskap finns att läsa i Åsa Beckmans bok om tio svenska kvinnliga poeter, Jag själv ett hus av ljus.
2011 kom den senaste romanen Den flödande lyckan.
Till Kristianstad bokfestival kommer Eva i egenskap av översättare. Hon har fått oerhört goda lovord av många kritiker för sin översättning av Shakespears sonetter. Hon kommer att diskutera med Jan Ristarp om problem och glädje med översättningar av Shakespeare.
I arbetet med att översätta ”Sonetter” har Eva Ström hittat ”sonettvinden” – ett flyt som om de fjorton raderna vore en enda fras. Hon bevisar att svenskan är poetiskt smidig, skriver Carl-Johan Malmberg. SvD
Kristoffer Leandoer
bosatt i Hanoi, Vietnam. Aktuell med Mask - litteraturen som gömställe. Att det även på litteraturens område kan finnas en rad olika syften med en psedonym får vi tydligt klart för oss i hans initierande och underhållande bok. I sju författarporträtt, varvade med diskussioner kring författarrollen, författarens funktion i sitt eget verk och mängder av fakta och anedokter får vi dessutom en helt ny syn på vad som kan kallas sanning och fiktion. Boken var Augustprisnominerad i fackboksklassen.
Han har gett ut sammanlagt nitton egna böcker: diktsamlingar, skräcknoveller, fantasyböcker, essäböcker om (mest fransk) litteratur, en roman.
Clara Janés
Clara Janés Nadal (1940) är en spansk poet, författare och översättare. Hon anses vara en av de stora poeterna i samtida spansk litteratur och har skrivit över tjugo diktsamlingar.
Clara Janés litterära arbete visar på stor mångfald. Hon är särskilt välkänd som poet men har även gett ut flera noveller, essäer, biografier, självbiografiska berättelser, reseskildringar och översättningar. Som översättare har hon främst koncentrerat sig på tjeckisk poesi (framför allt Vladimír Holan) men hon har också översatt från franska (Marguerite Duras, Nathalie Sarraute) och engelska (Katherine Mansfield, William Golding). Nyligen har hon hängett sig åt persisk and turkisk vers.
Janés tillhör spanska litteraturens feministiska avantgarde, som har vunnit i betydelse sedan 80-talet och etablerade sig i en hittills mansdominerade spanska samhället som kännetecknas av den outplånliga katolicismen. Särskilt hennes dikter spegla hennes ständiga kamp med sin egen dubbla roll som kvinna och poet.
Lina Ekdahl
Lina Ekdahl, poet och dramatiker, bor i Göteborg. Hon skriver texter även för teater, radio och tidningar. Hon debuterade med att läsa dikter i radioprogrammet Spinnrock 1981 och 1984 läste hon sina dikter inför publik. Diktsamlingen "Fram på dagen" 1994 var hennes debutbok, 1997 kom Människan pratar och 1997 samlingspocketen 59 dikter. Tillsammans med diktsamlingen Nuförtiden 2002 gav hon ut skivan Dikter och musik tillsammans med Martin McFaul. 2005 kom Vad är det som skall utföras och hennes senaste diktsamling Sprid glädje på Sjömansgården Anette utgavs 2007. Lina skriver även dramatik för barn och vuxna, krönikor och radiodokumentärer. Har skrivit för dans och har läst dikter i Kambodja. Hon har fått Partille Bokhandels författarstipendium 2008, Werner Aspenström priset 2009 och Gustav Fröding 2010.
Linn Hansén
Linn Hansén har beskrivit sitt skrivande som en undersökning av språkets maktstruktur. Hennes prosapoesi handlar om samhälles ofta obegripliga regler och gränsdragningar. Med lekfull naivism kombinerar hon det absurda med allvar. Hon skriver poesi på olika sätt, ensam eller i olika grupper. Tillsammans med Kajsa Sundin startade Hansén 2006 poesikollektivet Sharks, som ofta bjuder in olika tillfälliga gäster. Sharks arbetar med humor, genrer, psykologi och stil. Lekfullheten är viktig för medlemmarna som skriver snabbt, ofta via sms eller mejl och utan att bearbeta texterna allt för mycket. Sharks har gett ut en dvd, ljudverket Bonjour enfance (2007).
Innan debutsamlingen kom ut hade Linn Hansén publicerat sina texter i bl.a. tidskrifterna Glänta, OEI och Pequod. Den Katapultnominerade debutboken "Ta i trä" (2008) kom till under Hanséns andra år på Biskops-Arnös skrivarlinje. Som en slags protest mot ett tråkigt kortprosaprojekt började hon skriva humoristiska versioner av olika typer av informationstexter, från politiska budskap till hur man sätter ihop en IKEA-möbel.
Tillsammans med poeten Lina Ekdahl och musikern Anna Gustavsson satte Linn Hansén 2009 ihop poesi- och dragspelsföreställningen "Vem gråter för Jemma Blomhoff?"
Sedan 2006 är hon en av arrangörerna bakom Göteborgs poesifestival. Hon är en av initiativtagarna till Queerlittdagarna (en del av HBT-festivalen) i Göteborg. Tillsammans med Athena Farrokhzad sammanställde hon tio queerpoetiska texter från litteraturdagarna i antologin "Omslag" (2010).
Lasse Söderberg
Svensk poet bosatt i Malmö. Söderberg har varit litteraturkritiker i Expressen, Dagens Nyheter, BLM och Arbetet. Debuterade som författare med Anteckningar till ett eko 1952 som följdes av Fågeln i handen (1959) och Det obeständiga (1963).
De tidiga samlingarna innehåller surrealistiskt influerad poesi. Han inledde sedan en period med politiskt engagerad lyrik i bland annat Generalens måltid och andra dikter (1969), som är en häftig kritik av den amerikanska politiken. Söderberg har ofta varit samhällskritisk och tagit parti för de fattiga och förtryckta. I diktsamlingen Ros för en revolution (1972) hyllas den kubanska revolutionen.
En annan tidig, viktig inspiratör och mentor var författaren Artur Lundkvist, vars diktsamling Nattens broar Söderberg i unga år fascinerades av. Lundkvist hade stor betydelse för femtiotalsförfattarna och i synnerhet för Lasse Söderberg. I Breven från Artur (2006) skildrar Söderberg moderns och Lundkvists förhållande.
Lasse Söderberg är även känd som översättare och en viktig introduktör av fransk, spansk och latinamerikansk poesi. Han har exempelvis tolkat poeterna Federico García Lorca, Pablo Neruda och Octavio Paz. Därmed fullföljer han det arbete som inleddes av Artur Lundkvist på 1950-talet.
Lasse Söderberg har i flera år varit med att arrangera Malmös Poesifestival.
Stefan Mani
Stefán Mani är född och uppvuxen i en liten fiskeby på Islands västkust. Han hoppade av skolan när han var sjutton år för att de kommande tjugo åren arbeta inom fiskeindustrin och som byggnadsarbetare. Efter att ha förlorat ett jobb och drabbats av depression började han skriva.
Ett skepp utgör skådeplatsen för ett äventyr där de inblandade omgärdas av ett hotfullt hav som inte möjliggör någon flykt. Stefán Mánis thriller Skeppet (Albert Bonniers förlag, 2009) utnyttjar detta delikata läge till fullo när han beskriver en brokig besättnings färd från Reykjavik till Surinam.
Ombord på detta moderna lastfartyg finns nämligen mördare, myterister och gangsters av olika slag: en kombination som redan vid avfärd visar sig vara olycksbådande. Men det är inte bara mänsklig ondska och svekfullhet som Stefán Máni skildrar. Också havet vredgas i denna thriller och visar på sin ondskefulla kraft som i en skräckberättelse av John Ajvide Lindqvist eller Stephen King.
Linda Olsson
Olsson är född i Stockholm är utbildad jurist och arbetade inom bankväsendet tills hon lämnade Sverige 1986. Hon är bosatt i Nya Zeeland men har även bott i Kenya, Japan, England och Singapore. Efter att hon och familjen lämnade Sverige för tjugo år sedan har hon gått flera skrivarkurser, den första i London 1988. Det var mest för att hitta på något. Jag var desperat, hade jobbat jämt och skulle plötsligt bara gå hemma. Hon skriver alltid på engelska.
Hon fick stora framgångar med debutroman Nu ska jag sjunga dig milda sånger som kom ut i svensk översättning 2006. Den har blivit nominerad till flera priser och blev den mest säljande debutromanen i förlagets historia. Hon hade också stora framgångar med uppföljaren Sonat till Miriam(2008).
Två återkommande teman i Linda Olssons författarskap är vänskap och kärlek. Också i hennes nya roman Det goda inom dig belyser hon kärleken och vänskapen. Mellan den tysta pojken och den ensamma kvinnan uppstår en ovanlig vänskap. Pojkens närvaro och de frågor han ställer väcker gamla minnen till liv. Linda Olssons författarskap kännetecknas av en distinkt och närvarande berättarröst. I båda hennes tidigare romaner utforskar hon nya platser i världen men hon återkommer alltid till sina båda hemländer - Sverige och Nya Zeeland.
Ruta Sepetys
Ruta Sepetys bor tillsammans med sin familj i Tennessee. Strimmor av hopp är hennes första roman, och den är hittills såld till 22 länder. Hon är en amerikansk författare med litauiskt påbrå och hennes släkt drabbades hårt av Stalins utrensningar på 40-talet.
I sin roman Strimmor av hopp ger hon en unik inblick deporteringarna som drabbade tusentals människor i Baltikum. Det är en berättelse om en 15-årig litauisk flicka som lever ett helt vanligt tonårsliv. Tills en dag Sovjets hemliga polis slår in dörren och splittrar familjen. Lina och hennes mamma deporteras till ett arbetsläger i Sibirien medan pappan försvinner någon annanstans. Den här historien är bland annat baserad på Ruta Sepetys släktingars berättelser. Sepetys vill ge en röst till de hundratusentals människor som förlorade sina liv under Stalins utrensning i Baltikum. Strimmor av hopp beskrivs som en modig, brutalt ärlig och viktig bok som inte lämnar någon oberörd. Boken kommer ut strax innan bokfestivalen.
Michal Witkowski
Michal Witkowski har gjort skandalsuccé i hemlandet Polen med romanen Lubiewo om två åldrande fjollor som sörjer murens fall och sovjettruppernas uttåg. Lubiewo är en av de senaste årens mest omtalade polska romaner. Vissa kritiker har kallat den en ”bögarnas Decamerone”. Bokens framgång beror bland annat på den vågade skildringen av en rik och mångskiftande subkultur som här beskrivs för första gången i polsk litteratur. Men framför allt är detta lysande litteratur på hög stilistisk nivå, inget politiskt manifest. Lubiewo belönades med flera litterära priser och gavs ut på svenska 2008.
Margot är hans tredje roman. I Margot har Witkowski satt foten mitt i det samtida konsumtionssamhället, alla är sin egen vara, man får sälja sig själv bäst man kan, och då gäller det att vara solbränd, tandblekt, trimmad, tatuerad, lyft, fettsugen, liten hund under armen och klar. Han har lyckats sublimera det planlösa springandet hit och dit till en karriär, typecastad för att provocera utdöende intellektuella.
Witkowskis roman har för längesedan lämnat all disposition därhän, all politisk korrekthet vad gäller gullandet med minoriteter. Han slår hårdhänt på alla välmenande journalister som vill skriva om människor i marginalen, pedofilpräster i kyrkan, kommunismen och konsumismen, EU och andra världskriget.
Siw Malmqvist
De flesta känner till Siw Malmqvist och hon kanske inte behöver någon längre presentation. Hon är född och uppvuxen i Landskrona och slog igenom 1959 som värdinna i underhållningsprogrammet Stora famnen i TV med Lennart Hyland som programledare.
Hon är främst förknippad med musik och efter att ha spelat in runt 600 låtar på tio olika språk är det en naturlig koppling. Bland hennes många hittar kan nämnas: Jazzbacillen, Flickor bak i bilen, Skona mitt hjärta, Slit och släng och Lyckans ost. Hon har synts på schlagerfestivaler, i folkparker, på filmduken och i olika tv-program genom åren.
Nu har hon gett ut sin självbiografi Tunna skivor av mig. I generösa och öppenhjärtiga tillbakablickar får vi följa Siw Malmkvists spännande historia: barn- och ungdomsåren; genombrottet i mitten av femtiotalet; åren som sextiotalets schlagerdrottning; medverkan i musikaler, revyer och pjäser; upp- och nedgångar i privatlivet; samt alla möten och samarbeten med färgstarka personligheter inom svensk och internationell underhållningsbransch under sex decennier. Detta är berättelsen om "en vanlig människa med ett ovanligt yrke", som Siw själv uttrycker det.
Kristian Olsen Aaju
Författare från Grönland. Nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2011 för romanen Det tatuerade budskapet. Aaju är främst poet men hans senaste roman beskrivs bäst som kriminalroman eller thriller.
Han har utöver sina diktsamlingar skrivit novellsamlingar och tre romaner som alla behandlar de grönländska förhållandena från brytningstiden till självstyret. Nu har han i sin fjärde roman velat utvidga gränserna, samtidig som han ger sig in i spänningsromangenren. Genom att följa lösningen av en gåta vill han ge läsarna en möjlighet att få uppleva ett land där det dagliga livet är mycket mer nyanserat än de vanliga dåliga nyheterna visar. Han vill också visa att Grönland inte längre är ett isolerat land.
Han hoppas att läsaren genom att följa utredningarna också får kunskap om nordiska förhållanden samtidigt som de får nys om de hårda effekterna avund ger och dess konsekvenser bland folket.
Carina Burman
Carina Burman är född 1960 och bor i Uppsala. Vid sidan av författarskapet är hon verksam som litteraturforskare. Litterärt intresserar hon sig för antiken, svenskt 1700- och 1800-tal samt modern engelsk litteratur. Hon medverkar också med artiklar i dagstidningar och tidskrifter.
1993 debuterade Carina Burman med Min salig bror Jean Hendrich, en roman om skalden och upplysningsmannen Johan Henric Kellgren. Liksom alla hennes böcker fick debutromanen stor uppmärksamhet. Burmans romaner handlar ofta om litteratur och ibland om författare. De flesta av hennes romaner är också historiska och ett lekfullt och kreativt förhållande till språket är centralt i dem alla. Dessutom berättar Burman alltid en god historia, inte sällan om kvinnors liv. Hennes böcker är översatta till engelska, tyska, polska och ryska.
Carina Burman har fått ett antal priser genom åren, senast Lotten von Kraemers pris från Samfundet De Nio (2007) samt Birger Schöldströms pris från Svenska Akademien (2008).
Victor Rodriguez Nunez
Victor Rodrigues Nunez är en av Kubas mest intressanta nutida författare. Han har publicerat arton poesiböcker och många av dem har fått pris.
I en intervju beskrev Nuñez sitt sökande efter en poesi som är deltagande men inte politiskt, kommunikativa men inte explicit, dialogiska men inte konverserande, kubanska men inte väsentligt nationalistisk.
Han har bott och arbetat utanför Kuba i nästan två decennier. Först i Nicaragua och Colombia och sedan 1995 bor han i USA. Han ser sig inte som en politisk flykting från Kuba och anser att om han ska kritisera Kubas politik bör han göra det på plats i landet oavsett vilka konsekvenser det skulle få. Nuñez är docent i spanska vid Kenyon College.
Världen ryms i en alexandrin finns i svensk översättning av Lasse Söderström. Angela Garcia skriver i bokens förord: ”Víctor har med språklig durkdrivenhet i ett dussintal böcker utvecklat sitt oberoende utan att hemfalla åt illojalitet”. Till vilket kan läggas slutraderna i Victors Midnattsprotokoll:
Det blir ingen revolution / om man inte låter natten tala.
Jóanes Nielsen
Född och uppvuxen på Färöarna. Nielsen har förutom författare arbetat som sjöman och byggnadsarbetare.
Han har skriftligt båda kort berättelser, pjäser och romaner. Han har publicerat sju poesisamlingar och har nominerats för den nordiska råd litteraturprisen fyra gånger. Nielsen kännetecknas främst med politiska och ofta existentiella budskap i sina texter.
Nielsen debuterade 1978 med diktsamlingen Den trettonde månaden. Han är en mycket läst arbetarförfattare, och hans politiska ställningstaganden kommer fram i t.ex. Stickved till socialismen (1984).
Nielsen har även skrivit två samtidsromaner, Gummistövlarna är de enda tempelpelarna vi äger på Färöarna(1991) och Påskstormen (1997). Bland hans diktsamlingar bör nämnas Kyrkorna på havets botten (1993) och Sting (1998).
Einar Már Guðmundsson
Den isländske författaren Einar Már Guðmundsson föddes 1954 i Reykjavik. Einar Már Guðmundsson för den isländska berättartraditionen vidare på ett nytt sätt och i sina texter blandar han verkligheten med myter, sagor och sägner.
Einar Már Guðmundsson debuterade med två diktsamlingar 1980 men är främst känd som romanförfattare. Han fick sitt genombrott 1982 med romanen Riddarna av runda trappan om en ung pojkes vardag i Reykjavík.
För romanen Universums änglar (1993) fick Guðmundsson Nordiska Rådets litteraturpris. I motiveringen står det bland annat: "Genom poetisk galenskap upplevs civilisationen och världen i mentalpatientens inre. Humorn framhäver allvaret, naiviteten ironin. Romanen öppnar en insikt i den verklighet vi har vant oss vid att kalla normal." Boken är tillägnad hans döde bror som tog sitt liv efter en längre tids sjukdom. Boken filmatiserades år 2000 av Friðrik Þór Friðriksson. Tillsammans med regissören Friðrik Þór Friðriksson har Einar Már Guðmundsson även skrivit manus till den Oscarsnominerade filmen Naturens barn (1991).
Trilogin Fotspår på himlen (1997), Drömmar på jorden (2000) och Namnlösa vägar (2002) är en släktkrönika från 1800-talets slut framtill nutid. Författaren hämtar motiv från sin egen släkt.
Beatlesmanifestet (2006) är en sprudlande skröna från gränslandet mellan barndom och tonår. En både komisk och tragisk berättelse där musiken spelar en stor roll.