Anns boktips

Utan ärende
Claes Hylinger

Sätt dig väl tillrätta i läsfåtöljen och låt Claes Hylinger leda dig iväg på en resa i tid och rum. Vi ser dervischernas dans i Istanbul och lyssnar till den 90-årige upptäcktsresanden Sir Wilfred Thesiger i London. Det är oavbrutet intressant även i de partier där författaren inte har något ärende utan bara berättar om ett förlorat paraply eller litteratur han läser (och låter bli att läsa) när han får ryggskott. Han ger ett skimmer åt vardagliga, triviala fenomen. Men så är han också uppslukad av patafysiken, de imaginära lösningarnas vetenskap. Låter det komplicerat? Som läsare behöver man inte vara insatt i denna icke-vetenskap för att ha behållning av boken. En liten pärla i höstmörkret!

_________________________________________

Den sista läsaren
David Toscana

Det har inte regnat en droppe på nästan ett år i den lilla mexikanska byn Icamole. Men Remigio, en av byborna, har fortfarande vatten i sin brunn. En dag stöter hinken mot en människokropp; en 12-årig flicka ligger död på botten av brunnen. Vad göra? Han söker råd hos sin far, Lucio, som är föreståndare för det nerlagda biblioteket. Som den storläsare han är, ser Lucio genast kopplingar till situationen i de otaliga romaner han ständigt plöjer igenom. Ingen, allra minst den mexikanska polisen, kommer att tro att Remigio är oskyldig, anser fadern, alltså bäst att gräva ner kroppen. Men när kroppen väl ligger i jorden, bredvid Remigios avokadoträd, kommer polisen och gör efterforskningar. Efter ett tag dyker även flickans mor upp på biblioteket.

Kanske låter detta som upptakten till en rafflande deckare, men ”Den sista läsaren” är egentligen något annat. Det är en tänkvärd berättelse om litteraturens betydelse, klädd i lekfull och ibland smått absurd stass. Lucio läser alla de romaner som han får tillskickade och de som inte duger utplånar han bokstavligt talat. I ett förbommat rum intill biblioteket äts ord för ord upp av en hord med kackerlackor… Läs denna moderna saga utav en av Mexikos kanske främste samtida författare!

______________________________________ 

Svart kvark
Annica Wennström

”Norra Kvarken och Bottenviken:…” de geografiska platserna ekar i mina öron från otaliga sjöväderrapporter i radio. Men det är i Annica Wennströms nya roman ”Svart kvark” som trakten blir levande och magisk. Holmsund är orten, där författaren själv har växt upp, året är 1936 och berättelsen kretsar kring Josefa, ”Sjörövar-Jennys” dotter. Modern smugglar sprit med hjälp av sin täckmantel som traktens tvätterska, Josefa hjälper till. Men egentligen hade hon hellre jobbat som hamnsjåare eller gett sig av till sjöss. Hon känner sig styrd av det kvinnor får och framför allt inte får göra, och skulle vilja förändra samhället. Med detta tankesätt blir hon inte populär på orten, och redan i början av berättelsen förstår vi att det inte kommer att gå väl.

Annica Wennström har fått lysande kritik för ”Svart kvark” och vissa recensenter ser en ny Sara Lidman, P.O. Enquist eller Torgny Lindgren i vardande. Det är bara att hålla tummarna och hoppas!

_______________________________________