Ungdomar med funktionshinder
De ungdomar som gått ut riksgymnasiet får inga jobb. Handikapprörelsens representant menade att det behövs ambassadörer, det vill säga goda exempel på personer med funktionshinder som fått jobb. Det kommer att skapa intresse och engagemang hos arbetsgivare.
Ett stort problem är att ungdomar som gått ut riksgymnasiet har aktivitetsstöd (tidigare förtidspension) vilket gör att de inte finns med i arbetslöshetsstatistiken. Aktivitetsstödet leder inte till jobb.
Lena Lang har i sin avhandling visat att ungdomar i riksgymnasium under sin gymnasietid har en socialt positiv utveckling, men att det sedan är mycket svårt. Efter tre år visade sig ingen vara nöjd med sin tillvaro. En ny vetenskaplig studie pågår kring ungdomar med kapacitet för högskolestudier.
Riksgymnasiet arbetar med att ordna fram praktikplatser under gymnasietiden. Diskussion pågår om vem som har ansvar för framtida möjligheter till sysselsättning. Ett upprop har gjorts till arbetsplatser, som endast gav svar från två arbetsgivare.
För att visa på goda exempel måste det också finnas sådana. Medarbetare på riksgymnasiet har svårt att erinra sig exempel på ungdomar som har fått arbete.
Diskussion pågår om att avsätta medel till fortsatt studie-/yrkesvägledning inom riksgymnasiet.
Elever från riksgymnasiet är en skiftande grupp. Det krävs en individuell anpassning av arbetsuppgifter till vars och ens kraft och styrka.
Frågan om arbete för ungdomar med funktionshinder är en strukturell samhällsfråga. Ansvaret måste tas av samhällsorganen i samverkan.
Frågan ligger utanför gruppens uppdrag, men diskussion sprider information.
Gruppen avslutade diskussionen om arbete med slutsatsen att frågan bör tas upp med arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Handikapprådet är också ett lämpligt organ för diskussion kring strukturella frågor.
Sidansvarig: Birgitta Brännström Forss
Publicerad: 2007-03-02 | Senast ändrad: 2008-03-21