Sjöarna i Kristianstads kommun

Immeln, Filkesjön, Raslången 

I norr finner man det flikiga sjösystemet Immeln - Filkesjön – Raslången. De är alla näringsfattiga sjöar huvudsakligen omgivna av mager, kuperad skogsmark på urbergsgrund. Strandskogarna är värdefulla – lövskog i söder, barrskog i norr. Området är av riksintresse för naturvården.

Immeln är med sina 26 km² Skånes tredje största sjö och den näst djupaste, 28 m. Den knappt 5 km² stora och 26 m djupa Raslången ligger på gränsen till Blekinge i ett starkt kuperat område med nordsydliga sprickdalar.

Sjöarna utgör Skånes viktigaste häckningsområde för fiskgjuse och storlom. Edre ström, en kort sträcka som förbinder Immeln med Filkesjön, är reproduktionsområde för den unika, nedströmslekande Immelnöringen. Ett djurskyddsområde är fastställt för den aktuella sträckan.

Den känsla av vildmark som här kan upplevas attraherar många kanotister och fritidsfiskare, vilket är en orsak till att sjöarna ingår i ett område av riksintresse för friluftslivet. Reguljär turisttrafik med båt förekommer också. Friluftsintresset står i en viss konflikt med naturvårdsintresset (förslitningsskador, störningar på fågellivet) som motverkats genom fågelskyddsområden, anlagda rastplatser mm. Försurningen av sjöarna har motverkats genom kalkning.

Småsjöar i norr

Kroksjön, Lerjesjön, Hallsjön,  Nejlikesjön, Bäen, Norra och Södra Skärsjön och Östersjön är små, försurningshotade och näringsfattiga sjöar i norra delen av kommunen. Här finns lokala naturvårds- och fiskeintressen. Lerjesjön ingår i Lerjevallens friluftsområde. Nejlikesjön är en fiskesjö. Norra Skärsjön kalkas medan Bäen är referenssjö i länet och därför inte kalkas.

Ivösjön, Oppmannasjön och Råbelövssjön

Länk till texten om  Ivösjön, Oppmannasjön och Råbelövssjön.

Väjla sjö

Väjla sjö, strax sydväst om Ivösjön, är numera en nästan helt igenvuxen liten sjö på några hektar, men har ett värdefullt växt- och djurliv. I omgivningen finns kalkkärr och kalkfuktängar där det åtminstone tidigare funnits orkidéer som flugblomster och ängsnycklar. Sjön kan sägas vara en oas mitt i en kulturstäpp, vilket bland annat har stor betydelse för viltet.

Gummastorpasjön

Intill Helge å, vid kommunens norra gräns, ligger Gummastorpasjön lite avsides. Likaledes en halvt igenvuxen och grund utvidgning av åfåran som slättsjöarna söderut är dock denna belägen på urbergsgrund strax ovanför Torsebro, Helgeåns sista vattenfall och kraftstation innan Kristianstadsslätten tar vid.

Gummastorpasjön är nästan en km² stor och är en grund, näringsrik sjö som står i förbindelse med Helge å. Sjöns omgivningar är omväxlande med betade strandängar, artrika lövskogsområden och videsnår. Delar av sjön täcks av vass och sjösäv och närmast stränderna finns bårder av vasstarr och kaveldun. Fågellivet i och kring sjön är mycket rikt med framför allt sångfåglar och en rad våtmarksarter som brun kärrhök, sothöns, änder, fiskgjuse samt vissa år svarttärnor. Sjön är av riksintresse för naturvården.

Hammarsjön och Araslövssjön

Länk till text om Hammarsjön och Araslövssjön.

Lyngsjön

Av övriga småsjöar i kommunen är särskilt Lyngsjön värd att nämna, en helt grundvattenförsörjd sjö, cirka 5 ha stor, belägen i en sänka i sandstäppsområdet sydväst om Lyngsjö kyrka. Det kalkrika vattnet gynnar bland annat kransalger. Omgivningarna runt sjön består till största delen av betade kalkfuktängar och kalkkärr, bildade efter en sjösänkning på 1800-talet. Lyngsjön avvattnas genom en kort bäck till Vramsån.

Småvatten

Utöver det som kan kallas sjöar finns i kommunen ett flertal småvatten i form av vattenfyllda tegelbruksdammar, industridammar, stenbrott, grusgropar och märgelgravar, naturliga pylken, gyl och mossjöar. I Kristianstads kommun finns det dock relativt få sådana vatten. Möjligen beror det på att behovet av märgelgravar inte varit så stort här, och att stora områden är naturligt torra och dränerade. Liksom i övriga landet har tyvärr en del av de småvatten som funnits efter hand fyllts igen med avfall eller schaktmassor.

Småvatten är generellt sett av stor betydelse för den biologiska mångfalden. Här återfinns ofta olika arter av insekter, fåglar och grodor. I kommunen finns exempelvis strandpadda och lövgroda i ett par vattensamlingar. Särskilt sommartid är denna tillgång till dricksvatten viktig för många vilda djur.

Småvatten omfattas i regel av det allmänna biotopskyddet enligt miljöbalken. Oavsett om ett småvatten är skyddat eller ej bör det vara en allmän regel att alla småvatten i kommunen bevaras. Restaurering och återskapande av småvatten kan också vara önskvärt.