Vad är en översiktsplan?

Översiktsplanen har en vägledande funktion för beslut som rör mark- och vattenanvändning och bebyggelseutveckling, t.ex. detaljplaneläggning, bygglov och stora infrastrukturprojekt. Den visar kommunens viljeinriktning men är inte bindande. För att genomföra de exploateringar eller riktlinjer för byggnation som formuleras i en översiktsplan måste frågorna först prövas genom exempelvis detaljplaneläggning eller bygglov.

Kan man överklaga en översiktsplan?

Översiktsplaner kan överklagas men bara enligt bestämmelserna om laglighetsprövning i kommunallagen. Laglighetsprövning innebär att alla kommunmedlemmar har rätt att överklaga samt att alla överklaganden i huvudsak endast får grundas på brister i den formella hanteringen.

Fördjupad översiktsplan

Den kommunövergripande översiktsplanen kan kompletteras med fördjupade översiktsplaner. Dessa behandlar utvalda geografiska delar av kommunen som man vill studera på en djupare nivå eller där man vill aktualisera gällande översiktsplan.

Tillägg till översiktsplan

För att aktualisera en översiktsplan kan kommunen också göra tillägg som behandlar hela översiktsplanens geografiska område men bara ett eller flera utvalda intressen, t.ex. vindkraft.

Översiktsplaneprogram

Ett översiktsplaneprogram kan vara första steget i arbetet med en översiktsplan, ett slags ramverk av mål och ställningstaganden inför det fortsatta arbetet. Det kan också i likhet med den fördjupade översiktsplanen vara ett fristående dokument som behandlar en viss geografisk del av kommunen. Fristående översiktsplaneprogram är inte reglerade i plan- och bygglagen men har blivit ett vanligt planeringsverktyg i svenska kommuner. Medan innehållet och planprocessen för den fördjupade översiktsplanen styrs av plan- och bygglagen kan formerna för ett översiktsplaneprogram mer anpassas till varje enskilt fall.

Planprocessens olika steg

Att ta fram översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner är omfattande processer som ofta tar lång tid. Planprocessen är uppdelad i tre alternativt fyra skeden; program (valfritt), samråd, utställning och antagande. Såhär kan arbetet se ut i Kristianstad:

Program:

Om planarbetet inleds med att man upprättar ett program blir detta föremål för programsamråd.

Samråd:

Stadsbyggnadskontoret upprättar en samrådshandling som godkänns av Byggnadsnämnden. Därefter ställs den ut för allmänheten och skickas till berörda myndigheter och sammanslutningar och organisationer som har ett väsentligt intresse av förslaget. Under samrådstiden har alla möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.
Efter samrådet går Stadsbyggnadskontoret igenom de synpunkter som kommit in och upprättar en samrådsredogörelse där man bemöter inkomna synpunkter och föreslår vilka revideringar som ska göras av förslaget.

Utställning:

Planförslaget revideras till utställningshandling som godkänns av Byggnadsnämnden. Därefter ställs den ut för allmänheten och skickas till berörda myndigheter och sammanslutningar och organisationer som har ett väsentligt intresse av förslaget.  Under utställningstiden har alla möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Enligt plan- och bygglagen ska utställningstiden vara minst två månader.
Efter utställningen går Stadsbyggnadskontoret på nytt igenom de synpunkter som kommit in och upprättar ett utlåtande där man bemöter inkomna synpunkter och föreslår vilka revideringar som ska göras av förslaget.

Antagande:

Planförslaget revideras till antagandehandling som godkänns av Byggnadsnämnden och skickas till Kommunfullmäktige för antagande.