Vad är en detaljplan?

Detaljplaner upprättas enligt Plan- och bygglagen (PBL). Allmänna intressen vägs mot enskilda för att nå en god helhetslösning. I planen anges rättigheter och skyldigheter beträffande mark- och vattenanvändningen för såväl enskilda och företag som kommunen och staten.

Detaljplanen är juridiskt bindande och är kommunens instrument för att säkerställa att de mål som sätts upp i översiktsplanen följs. Bestämmelserna i detaljplanen ligger sedan till grund för olika beslut som till exempel bygglov.

I en detaljplan kan man utläsa var, vad och hur man får bebygga och använda en fastighet. Detaljplanen kan reglera bostadsbebyggelse, verksamhetsområde, vattenområde, naturområde med mera. Den styr var allmänna platser som gator, vägar, torg och parker mm ska ligga samt vad kvartersmarken ska användas till, t ex bostäder, skola, handel, industri. En detaljplan kan dessutom innehålla regler för hur bebyggelsen ska utformas samt ibland även regler för t ex bevarande av befintliga byggnader, vegetation och markytans utformning.

Detaljplanen anger också en genomförandetid, som bestäms till lägst 5 och högst 15 år. Under denna tid kan i vissa fall fastighetsägaren ha rätt till ersättning om detaljplanen ändras, upphävs eller ersätts med en ny. Efter genomförandetidens utgång fortsätter detaljplan att gälla tills dess att den upphävs eller ersätts av en ny.

En detaljplan består av en plankarta med planbestämmelser, planbeskrivning, genomförandebeskrivning och fastighetsförteckning. Ibland ingår även illustrationskarta, program och/eller miljökonsekvensbeskrivning. Som underlag för detaljplanen kan även finnas självständiga utredningar, till exempel geoteknisk utredning, trafikutredning, bullerutredning, arkeologisk utredning med mera.

Exempel på detaljplan Bostäder i Åhus Plankartan i exemplet redovisar bl a: tillåten användning (B=bostadsändamål) hur mycket som får byggas (e1=180 m2 , e2=20 m2 skärmtak) högst en huvudbyggnad/tomt (e3) minst 1000 m2 stor tomt (e4) att fälla träd med diameter större än 10 cm är bygglovpliktigt (n) bostadshuset ska placeras minst 4 m från gräns till granntomt (p) och uppföras friliggande (fril.) bostadshuset får vara högst 4,0m högt ( i fasadliv) vissa bebyggelseregleringar framgår av (v,f1f2) en del åtgärder är dessutom bygglovbefriade (men inte befriade från bygganmälan) (a1)

Planprocessen

Att upprätta en detaljplan är en lång och noggrann process, som tar mellan 6-18 månader. Noggrannheten betingas av att planen har stark rättsverkan. Planprocessen kan hanteras med enkelt eller normalt förfarande.

Planprocessen vid ett normalt förfarande är uppdelad i tre alternativt fyra skeden; program (inte alltid), samråd, utställning och antagande. Såhär kan ett sådant planarbete se ut i Kristianstad, efter det att Byggnadsnämnden (eller kommunstyrelsen) har beslutat att en plan ska upprättas:

Program:

Om planarbetet inleds med att man upprättar ett program blir detta föremål för programsamråd

Samråd:

Stadsbyggnadskontoret upprättar ett planförslag med tillhörande plan- och genomförandebeskrivning som godkänns av Byggnadsnämnden. Förslaget skickas därefter ut på samråd dels till de som bor inom och runt om planområdet, dels till berörda myndigheter och sammanslutningar och organisationer som har ett väsentligt intresse av förslaget. Den som får förslaget har normalt 3 veckor på sig att lämna sina synpunkter, till stadsbyggnadskontoret.

Efter samrådet går stadsbyggnadskontoret igenom de synpunkter som kommit in och upprättar en samrådsredogörelse med förslag till hur de olika synpunkterna ska kunna tillgodoses.

Utställning:

Byggnadsnämnden beslutar hur det slutliga planförslaget ska se ut. Det nya, ändrade förslaget ställs sedan ut, vilket innebär att förutom att de som fick förslaget tidigare får en ny möjlighet att komma med synpunkter kontoret dessutom annonserar i tidningen. Utställningen varar i 3 veckor.

Efter utställningen går stadsbyggnadskontoret igen igenom nya synpunkter som kommit in och upprättar ett utlåtande med förslag till vilka synpunkter som kan föranleda en ändring av förslaget.

Antagande:

Byggnadsnämnden beslutar om utlåtandet och föreslår kommunfullmäktige att anta planen. De som haft synpunkter, som inte blivit tillgodosedda, underrättas om beslutet.
Den som har haft synpunkter på planförslaget har också rätt att överklaga antagandet till Länsstyrelsen (överklagandet ska dock skickas till stadsbyggnadskontoret).

Processen vid ett enkelt förfarande är en kortare process som kan användas då planen är av mer begränsad betydelse och intresse för allmänheten. Vid s.k. enkelt planförfarande antar byggnadsnämnden själv förslaget efter samrådsskedet.